Att välja färger på farkoster handlar i militära sammanhang oftast om att minska deras synbarhet. När FOI-forskare skulle utreda färger för Flygvapnets nya skolflygplan hade de motsatt uppgift: att skapa maximal synbarhet. Nu har forskarnas förslag blivit verklighet.
Material som kräver tusentals grader för att smälta, geler som leder elektricitet och radar som kan upptäcka farkoster som använder smygteknik. Det är några exempel på ny teknik och nydanade forskning med potentiell relevans för den svensk försvarsförmåga.
Sveriges förmåga att tillhandahålla värdlandsstöd har aktualiserats av vår ansökan till Nato. En central del av stödet handlar om att lösa energiförsörjningen, vilket är fokus i en ny rapport från FOI.
Just nu pågår den stora försvarsövningen Aurora 23. Övningen sker på marken, i luften och på vattnet – men även i cyberdomänen. Nu ska ett nytt koncept inom cyberförsvaret testas. Det är första gången det görs i ett större sammanhang som Aurora 23, till sin hjälp använder Försvarsmakten IT-miljöer och övningskoncept framtagna av FOI.
Har en pandemi och ett krig i vårt närområde påverkat försvarsviljan och hemberedskapen? Jodå, men mycket mindre än vad FOI:s forskare trodde.
Vilka verktyg fungerar och vilka fungerar inte för att dölja skadlig kod? Det undersöker forskare från FOI i rapporten Verktyg som döljer skadlig kod – en systematisk granskning. Kunskapen är inte minst viktig för att kunna genomföra trovärdiga cybersäkerhetsövningar.
Försvarsmakten har nu inlett sin stora militärövning Aurora 23 – en övning som ökar Försvarsmaktens samlade förmåga att möta ett angrepp mot Sverige och tillsammans med andra bidra till stabilitet i vårt närområde. Under övningen deltar forskare från FOI på flera olika sätt. Bland annat som operationsanalytiker som stödjer Försvarsmaktens mobiliseringsledning.
I avsnitt 51 av Rapporterat pratar vi med forskarna Ivar Ekman och Per-Erik Nilsson om deras rapport ”Ukraine’s Information Front - Strategic Communication during Russia’s Full-Scale Invasion of Ukraine”. Tillsammans med Anna Yngman, ställföreträdande kommunikationsdirektör på Försvarsmakten, analyserar vi Ukrainas arbete med strategisk kommunikation under året som gått sedan Rysslands invasion.
Trots pågående återuppbyggnad av totalförsvaret är många offentliga organisationer osäkra på vad de förväntas uppnå. Främst saknar de tydliga målsättningar, enligt en FOI-rapport där forskare intervjuat myndighetsrepresentanter om vad de behöver för att utveckla förmågan till krisberedskap och civilt försvar.
Under pandemin började skylttillverkare göra skyddsvisir och whiskyproducenter tillverka handsprit. Ur företagens erfarenheter av omställningen föddes en idé om flexibel beredskap, något som FOI-forskare tror kan bidra till Sveriges försörjningsberedskap.
I avsnitt 50 av podcasten Rapporterat pratar vi om samhällets beroende av rymdinfrastruktur, vad konsekvenserna skulle kunna bli om dessa system försvinner och vad man kan göra för att förebygga problem.
Vapensystem som kan utföra vissa uppgifter utan inverkan av en operatör kallas autonoma vapensystem. Exempel på autonoma vapensystem är beväpnade drönare och obemannade fordon. De folkrättsliga begränsningarna av autonoma vapensystem är något som forskare på FOI har studerat i en rapport.