Så tar FOJAB kontoret in i framtiden

Vad är ett hållbart kontor? Är det klimatmässigt rimligt att ha en egen kontorsplats och samtidigt sitta hemma halva arbetstiden? Hur kan gestaltningen bidra till att öka kreativiteten och effektiviteten? Vi tog ett snack med Anders Eriksson Modin, hållbarhetschef och arkitekt på FOJAB, om framtidens kontor.

Spotify lämnar flera av sina lokaler i Stockholms innerstad, rapporterade Fastighetsvärlden i mars. Orsaken är dels en ekonomisk besparing, dels att företaget efter covidpandemin är frikostigt med distansarbete för sina anställda.

Frågan om kontorets framtid har blivit högaktuell efter pandemin. Att arbetsgivare förväntas tillhandahålla kontorsplatser åt anställda som arbetar hemifrån en del av veckan är inte bara dålig ekonomi, utan också klimatmässigt tveksamt. Dubbla arbetsplatser driver yta, vilket innebär ett större klimatavtryck.

Hur mår egentligen kontoret? Är det kontorets död vi ser framför oss?

– Det fanns en föreställning under pandemin att kontoret skulle förlora sin mening. Men jag tror inte att kontoret är dött. Det har tvärtom aldrig varit så betydelsefullt. Men det bygger på att man kan skapa attraktiva miljöer som berör, menar Anders Eriksson Modin, arkitekt med ansvar för affärsområde kontor på FOJAB och hållbarhetschef.

Gestalta för kreativitet
– Lärdomen efter covid är att de mellanmänskliga mötena är jätteviktiga för kreativiteten, fortsätter han. Visst kan vi jobba effektivt hemma, det visade vi under pandemin, men kvaliteten blev lidande. De spontana tvåminuterskonversationerna behövs för att bygga kvalitet i arbetet och kulturen på arbetsplatsen.

Att tvinga tillbaka medarbetarna till kontoret är ingen bra lösning, menar Anders. Här finns en viktig uppgift för arkitekterna: att skapa kontor som människor vill vara på, där idéer kan utbytas och relationer och tillit byggas.

FOJABs eget kontor i Malmö, Trikåfabriken dit man flyttade i mars 2022, är gestaltat för att maxa kreativiteten och de sociala interaktionerna. Entréer, fik och kaffemaskin är placerade så att man med fördel springer på varandra, snackar en stund, avhandlar viktiga och oviktiga saker. Här finns soffgrupper att fika i eller jobba från. Plats nog att ha julfest och after work. De fasta arbetsplatserna är utbytta mot flexibla för att stötta ett aktivitetsbaserat arbetssätt. Det finns också flera avskilda rum finns för möten och fokuserat arbete.

– Du kan få en enorm hävstångseffekt och öka effektiviteten i organisationen genom att utforma lokalen på rätt sätt, säger Anders.

Utgå från det befintliga
Framtidens hållbara kontor innebär också i större grad att utgå från det befintliga. Den gamla lösningen att riva och bygga nytt håller inte längre.

– Visst kommer vi att bygga nya kontor i framtiden, men inte i samma utsträckning. Vi behöver utveckla attraktiva lokaler i det befintliga beståndet. Det kan vara en utmaning, för en stor del av dagens bebyggelse är faktiskt inte speciellt attraktiv, säger Anders och pekar på exempelvis låg takhöjd, bristande teknisk standard, trista materialval och dåliga lägen.

Här stavas lösningen transformation, att hitta ett nytt innehåll som passar byggnaden.

– Bostäder fungerar bättre med låga takhöjder. Eller kanske hotell, eller en logistikcentral. Tar man bort ett bjälklag har man istället väldigt höga rum som kan bli ett bibliotek eller en konsertsal. Det handlar om att se bortom utmaningarna och omfamna förutsättningarna.

En långsiktig idé
Den som renoverar hellre än river för att hålla nere klimatavtrycket ställs inte sällan inför ett dilemma.

– Så fort du ska renovera något är det nyproduktionsskrav som gäller. Brandreglerna ska vi förstås inte ifrågasätta, men ska vi verkligen behöva riva ut en hel kontorsinredning från 1960-talet för att dörröppningarna är några centimeter för smala, säger Anders.

Han skulle gärna se att det fanns någon typ av rimlighetsklausul i Boverkets regler för ombyggnationer.

– Bara för att man uppfyller alla krav blir det inte automatiskt ett bra hus, påpekar Anders. Vi använder ibland ordet checkboxarkitektur. Det är vårt ansvar som arkitekter att se till att inte bara bocka av kraven utan också ha en idé om vad huset är till för, vad nyttan är för dem som visats där och hur byggnaden kan leva länge. Då blir det hållbart på riktigt.