”Vi har inte råd att bygga mediokert”

Efter några turbulenta år börjar bostadsmarknaden försiktigt ljusna. Men framtidens bostäder kräver mer än ekonomisk återhämtning. Joachim Lundquist, affärsområdeschef Bostad på FOJAB, om varför konstnärlig verkshöjd, nytänkande och affärsförståelse behöver gå hand i hand.

– Att rita bostäder är en hedersuppgift. Här ska människor leva sina liv, då måste det vara vackra och stimulerande miljöer. Vi har inte råd att bygga mediokert! Inte ekonomiskt, inte klimatmässigt, och definitivt inte mänskligt.

Det säger Joachim Lundquist, arkitekturchef och ansvarig för affärsområde Bostad på FOJAB. Efter en perfekt storm av osäkerhet med stigande räntor, elpriser och byggpriser ser han en försiktig ljusning för bostadsbyggandet. Tilltron till framtiden börjar återvända. Men marknaden ser annorlunda ut än före lågkonjunkturen.

– Idag märks en tydlig trend att efterfrågan på större lägenheter ökar. Efter en tid när det byggts mycket smålägenheter – med det statliga investeringsstödet som en bidragande orsak – ser vi nu en större blandning.

Höga krav från boende
Samtidigt väntar stora demografiska utmaningar runt knuten, som kommer att få direkt effekt på vilka bostäder som efterfrågas.

– Vi får fler uppdrag på bostäder som riktar sig till äldre. Det är i regel en köpstark grupp som ställer höga krav på kvalitet och detaljer sitt boende, vilket gör det lättare för oss att skapa attraktiva bostäder.

En kundundersökning som FOJAB nyligen genomfört visar på väldigt högt betyg från bostadskunderna. Vad är knepet?

– En nyckel är att förstå vilka olika förutsättningar som gäller i de olika segmenten. I hyresbostaden måste man kunna balansera höga boendekvaliteter med goda intäktsmöjligheter. För bostadsrätter behöver vi ha koll på den lokala marknaden och skapa boenden med unika platsspecifika kvaliteter.

– Vi kan maximera en byggrätts möjligheter och vi är fantastiskt duktiga på planlösningar. Vi strävar alltid efter fina ljusförhållanden och rum med generella mått som tål olika användningar och som går att möblera på olika sätt. Gärna med rundgång som gör bostaden trevlig att röra sig i och att den känns större.

– Och så givetvis: starka koncept! För oss på FOJAB är den konstnärliga verkshöjden lika viktig och självklar att arbeta med som energi- och klimatfrågorna. De grundläggande arkitektoniska värdena har fått stå tillbaka de senaste tio åren. Det är olyckligt, dåliga miljöer gagnar ingen. Vi mår bättre när vi vistas i vackra miljöer!

Var ser du de största möjligheterna för nytänkande inom bostadsområdet?

– Markbostäder är fortfarande den boendeform flest säger att de vill ha, men det som byggs i dag är ofta ganska mallat. Det är synd för det skulle kunna vara ett magiskt boende. Här finns en enorm utvecklingspotential! Det är väldigt roligt att vi har just flera radhusprojekt i gång åt beställare som vill mer.

Från kontor till bostad
– Det finns också många kontorshus från 60-, 70-, 80-, till och med 90-talet på bra lägen, som skulle kunna bli fantastiska bostäder. Det är en spännande marknad, särskilt när vi vill undvika att riva och bygga nytt. I Stockholm, där ekonomin är en annan, har detta gjorts ett tag redan.

Joachim menar att de nya byggreglerna kommer att underlätta i arbetet med transformationsprojekt. De har kritiserats för att vara för tillåtande, men här kan flexibiliteten vara en förutsättning. Det kräver i gengäld ett extra ansvar – och kunnande – hos arkitekterna.

– Man behöver kunna hitta de rumsliga kvaliteterna som gör sig fint i en bostad, se möjligheterna i geometrin, komponera ihop bostadsfunktionerna på nya sätt. Det gäller att slå sig fri, inte vara rädd för att göra på nya sätt och inte glömma att annorlunda kan vara till något bättre.

Framtidens typologi
En annan typologi med framtiden för sig är hybridhuset. I Malmö är Hylliehybriden precis klar – ett pilotprojekt som utmanar gällande regelverk, ekonomiska modeller och detaljplaneprocess.

– Hybridhuset är otroligt intressant. Det är en byggnad med rumsmått som klarar olika typer av användning, som kan samköra funktioner och tåla omställning över tid. Vi borde utveckla mer i de där skikten mellan bostad, kontor och service.

Vad måste man börja förändra idag som bostadsarkitekt och arkitektkontor för att vara relevant om tio år?

– Vi kan bli ett mycket bättre stöd för våra kunder i den ekonomiska kalkylen. Förutsättningarna finns redan. Idag har vi klimatdata i våra modeller – CO₂-ekvivalenter på materialnivå – och ekonomin skulle kunna vara en annan beståndsdel. Det borde vara en enkel sak att redan i ett tidigt skede jämföra tre skissalternativ och visa beställaren: det här kostar mer, det här kostar mindre, och så här påverkas klimatet och kvaliteten. Vi vill ju fortsätta vara beställarens bästa rådgivare!