Intervju: Sydkorea i världen

Sydkorea är en av världens största ekonomier och befinner sig i en säkerhetspolitiskt volatil region. För att få fördjupade perspektiv om Sydkoreas utrikes- och säkerhetspolitik har Zebulon Carlander, säkerhetspolitisk programansvarig hos Folk och Försvar, intervjuat Daniel Wolvén, som är Sveriges ambassadör i Sydkorea. Daniel har en lång och gedigen bakgrund inom utrikesförvaltningen, bland annat som utständ i Paris och New Delhi.

Sydkorea är i skärningspunkten mellan några av världens stormakter: geografiskt Kina, Ryssland och Japan, liksom en allians med USA. Ovanpå det finns frågan om Nordkorea. Om vi bortser från Nordkorea för ögonblicket – hur ser Sydkorea på sitt grannskap och hur försöker Seoul utforma sydkoreansk utrikes- och säkerhetspolitik för att hantera de förändrade styrkeförhållandena mellan USA och Kina?

Det stämmer att Sydkorea är i skärningspunkten mellan flera av världens stormakter. Det går att börja med att titta på geografin. Kina och Ryssland är två grannar till Sydkorea. Det brukar ofta talas om att Sydkorea har att förhålla sig till en särskild balansakt mellan det omfattande ekonomiska samarbetet med Kina och det försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet och alliansen med USA.

Vi hade ett regeringsskifte i Sydkorea i maj med en ny konservativ president: Yoon Suk-yeol. Den nya regeringen har särskilt tagit fasta på att Sydkorea bör och ska axla en större roll globalt. Man är världens tionde största ekonomi med höga försvarsanslag. Sydkorea är också världens näst största tillverkare av halvledare med cirka 20 procent av marknaden.

När man talar om Sydkoreas utrikespolitik ser vi nu ett anslag mot att Sydkorea vill driva en utrikespolitik som i ännu högre grad motsvarar Sydkoreas roll i världen. Här har man en vision om ett Sydkorea som en “global pivotal state” med uppgift att främja frihet, fred och välstånd bortom Koreas omedelbara närområde. Vi såg president Yoon delta vid Natos toppmöte i Madrid och Sydkorea deltar även i Natos cybersäkerhetssamarbete, dvs NATO Cooperative Cyber Defense Centre for Excellence.

Det har varit flera högnivåbesök mellan Sverige och Sydkorea de senaste åren. Exempelvis den tidigare presidenten Moon Jae-in var i Sverige 2019. Nyligen var (före detta) statssekreterare Jan-Olof Lind på besök i Sydkorea för försvarspolitiska samtal. Vilka möjligheter finns det för fördjupat samarbete mellan Sverige och Sydkorea inom försvars- och säkerhetspolitiken, exempelvis när det kommer till frågor relaterade till FoU och materiel?

Vi har en ny regering i Sydkorea sedan maj och vi har nu en ny regering i Sverige och det är upp till de här två nya regeringarna att sätta prioriteringar för det bilaterala samarbetet.

Jag vill ta avstamp och zooma ut lite och säga att det finns stora möjligheter och ett enormt väletablerat samarbete att bygga på i bred bemärkelse mellan Sverige och Sydkorea. Det finns över 100 svenska företag i det här landet och mycket kulturellt utbyte mellan våra länder. Tittar man på det bilaterala samarbetet inom försvarsområdet är det ganska betydande och utgör en viktig del i relationen mellan Sverige och Sydkorea, både inom försvarsmateriel och forskning och utveckling. Det finns till exempel en regelbunden och omfattande dialog mellan Försvarsmakten, FOI och FMV och deras sydkoreanska motparter.

Det finns också flera samförståndsavtal på detta område. Sedan vill jag lyfta fram att Sydkorea är en viktig marknad för vår försvarsindustri. Saab har exempelvis sålt artillerilokaliseringsradarn Arthur och den är mycket uppskattad av sydkoreanerna. Vi har också den historiska relationen mellan Sverige och Sydkorea. Vi bidrog med fältsjukhus under Koreakriget och sedan stilleståndsavtalet 1953 har vi haft svenska soldater i Panmunjom med uppgift att bevaka stilleståndsavtalets efterlevnad. Sverige axlar en historiskt viktig roll på den koreanska halvön, och det är viktigt även för det framtida samarbetet. Det finns ett starkt ömsesidigt förtroende mellan Sverige och Sydkorea.

Den stora frågan i sydkoreansk säkerhetspolitik sedan statens grundande är givetvis relationen till Nordkorea. Kan du förklara vilka olika slags policys/strategier det finns i Sydkorea för att hantera grannlandet i norr? Hur har Sydkorea utformat sitt militära försvar för att hantera hotet från Nordkorea? Hur skulle en konflikt eller ett (ännu mer) försämrat säkerhetspolitiskt läge på Koreanska halvön påverka svenska och europeiska säkerhetsintressen?

Nordkorea är den dimensionerande faktorn när Sydkorea planerar för sina egna försvarsförmågor och säkerhetspolitik. Seouls strategi vilar på två ben: avskräckning och öppenhet för dialog. När man tittar på det första benet med försvarsförmåga handlar det om en nationell förmåga, men en grundbult är försvarsalliansen med USA. Cirka 28 000 amerikanska soldater är stationerade i Sydkorea.

Det talas mycket här om “extended deterrence”, dvs det amerikanska kärnvapenparaplyets avskräckningsförmåga på den koreanska halvön. Vid ett krig eller en konflikt står även sydkoreanska trupper än så länge under amerikanskt befäl. Det är en ganska unik struktur som man har här i Korea. Sedan har Sydkorea en betydande egen försvarsmakt och en stor ambition för förmågeutveckling. Försvarsutgifterna uppgår årligen till 2,5 procent av BNP, vilket är en ansenlig summa givet att Sydkorea är världens tionde största ekonomi.

Sedan strävar Sydkorea efter dialog med Nordkorea. Den nuvarande presidenten presenterade i sitt installationstal ett vad han kallade ett ”djärvt initiativ” för omfattande ekonomiskt bistånd till Nordkorea om Pyongyang skulle ta verifierbara steg för nedrustning. Än så länge har Nordkorea avfärdat det.

Hur skulle ett försämrat säkerhetsläge påverka oss? Vi tror att det skulle ha omfattande konsekvenser för europeiska och svenska säkerhetsintressen, också vad gäller ekonomiska frågor och ekonomisk säkerhet. Sedan existerar inte Koreahalvön i ett vakuum och förvärras dynamiken mellan stormakterna här har det konsekvenser för Sverige och Europa.

Jag tycker att det pågår intressanta diskussioner här och i Europa om hur säkerheten i Asien och Europa blir alltmer sammanflätade. Rysslands aggression mot Ukraina tas på stort allvar här i Seoul och Sydkorea har agerat snabbt och solidariskt för att stötta Ukraina.

Sydkorea är en del av USA:s allianssystem (om än med komplicerade relationer till Japan) och president Yoon Suk-yeol besökte Natotoppmötet i Madrid. Vad är Sydkoreas identitet när det kommer till utrikes- och säkerhetspolitik? Hur skulle du beskriva sydkoreansk strategisk kultur? Vad förväntar sig Sydkorea i form av stöd (politiskt, ekonomiskt, militärt) i händelse av säkerhetspolitiska störningar i Nordöstra Asien?

Det pågår en intressant utveckling i Sydkorea. Om man tittar på strategisk kultur och Sydkoreas identitet i säkerhetspolitiken så utgår den från Koreahalvön. I takt med den spektakulära ekonomiska utvecklingen som har skett här så har den säkerhetspolitiska identiteten växt och omfattar i någon mån hela regionen. I sitt installationstal likställde presidenten fred på Koreahalvön med fred i hela Nordostasien.

Sedan i händelse av säkerhetspolitiska störningar är det först och främst till försvarsalliansen med USA man vänder sig till och den alliansen är bergfast. Det talar man ofta om här. I ett försämrat säkerhetspolitiskt läge får man enligt alliansen fullt stöd från USA. Men det är viktigt att påpeka att alliansen också är ömsesidig och Sydkorea deltar också i internationella operationer till stöd för USA. Det har skett i Vietnam-kriget, Irak och Afghanistan. Vad som kanske är mindre känt är att det finns något som heter United Nations Command och det är den struktur som bildades 24 juli 1950 enligt två resolutioner från FN:s säkerhetsråd, nämligen 83 och 84. Ett 20-tal länder deltog i kriget antingen med trupp eller medicinsk hjälp.

UN Command finns kvar i allra högsta grad och har kvar uppgifter att integrera styrkor i en eventuell säkerhetspolitisk kris eller konflikt på halvön. Det handlar med andra ord om en ganska komplex men intressant struktur där en amerikansk 4-stjärnig general samtidigt är befälhavare för UN Command, chef för Combined Forces, och också chef för US Forces Korea. Det är del av systemet som har byggts upp sedan Koreakriget.

Det senaste året har Nordkorea genomfört ett stort antal tester av olika vapensystem och det spekuleras om Pyongyang kommer genomföra ett sjunde test av kärnvapen i närtid. Vad bedömer du är drivkraften bakom dessa provokativa tester och kan vi förvänta oss ett mer aggressivt uppträdande av Nordkorea framgent? Vilka är utsikterna att åstadkomma nya förhandlingar om Nordkoreas kärnvapen- och robotprogram?

Sverige fördömer provskjutningarna; Nordkorea måste sluta bryta mot FN:s säkerhetsråds resolutioner och ta trovärdiga steg mot nedrustning och dialog. Det finns andra som är bättre lämpade att tala om Nordkorea i detalj, men vad jag skulle vilja bidra med är några punkter kring hur man uppfattar situationen här i Sydkorea. Sydkoreas utrikesminister har påpekat att Nordkorea har färdigställt förberedelser för att genomföra ett sjunde kärnvapenprov. Nordkorea kom med en ny kärnvapendoktrin för ett antal veckor sedan och den sydkoreanska bedömningen är att den nya doktrinen sänker tröskeln för användningen av kärnvapen betydligt. Det är förstås enormt oroande.

Utsikterna för att återstarta dialogen är extremt svårbedömd. Jag nämnde den här sydkoreanska regeringens vilja till dialog och de initiativ som de har tagit. När en sådan dialog kan ske vågar jag inte sia om. Men jag tycker det är intressant med Sveriges roll. Vi har i vissa skeenden kunnat spela en roll som facilitator – inte medlare – för dialogen mellan parterna. Trots att situationen ser dyster ut så finns det utrymme för en aktiv diplomati.