Debatt: SFI åter på tapeten

Att sfi åter är på tapeten är något som de flesta som läser sfi har svårt att förstå. Hur kan sfi hänga på en tapet? Att lära sig förstå idiomatiska uttryck, som svenskan är full av, tar lång tid. Det förutsätter en kvalitativ språkundervisning.

Maciej Zarembas artikel i Dagens Nyheter (090301) pekar på det som Folkuniversitetet framhållit under lång tid - att kvalitén inte håller måttet. Och allt handlar om resurser. Det är kommunerna som är ansvariga för sfi:n och deras resurser är i många fall alltför begränsade. Större kommuner kan erbjuda olika typer av utbildning, exempelvis en för de som är läkare och en annan för de som har svårt att läsa och skriva. Att utbudet i mindre kommuner är helt annorlunda är lätt att räkna ut.

Något som uppmärksammats av bland andra Svenskt näringsliv är problematiken med att språkundervisningen främst ges under de första åren. Tyvärr är inte detta den bästa tidpunkten för alla. Det är mycket som är nytt när man kommer till ett nytt land, många har trauman från hemlandet och ibland är familjesituationen inte den bästa. Många har svårt att ta till sig utbildningen på ett bra sätt. Att senare komplettera sina språkkunskaper är nästintill omöjligt. Den som vill bättra på sin engelska eller franska har en uppsjö av kurser att välja bland men för den som vill förbättra sin svenska finns i stort sett inget. Detta är naturligtvis begränsande för personers utveckling och karriärmöjligheter.

Möjligheten att lära sig svenska måste bli mer flexibel. Det måste vara en självklarhet att få en individanpassad undervisning. Det måste också vara möjligt att bättra på sina kunskaper senare i livet. Och framförallt behöver någon ta ansvar för detta.

Folkuniversitetet har bedrivit undervisning i svenska för invandrare sedan långt innan sfi blev ett kommunalt ansvar. Vi har också under senare tid engagerat oss allt mer i debatten. Vi har pratat med myndigheter, intresseorganisationer, forskare, lärare och politiker och upptäckt att det finns ingen som har ett helhetsgrepp. Ansvaret för introduktion och språkutbildning är utspritt på stat, kommun, landsting och utbildningsanordnare. Samtidigt finns många som har åsikter om sfi, oftast negativa, och man glömmer bort att utbildningen i många fall fungerar väl. Men språkundervisningen som helhet måste bli bättre, och vi måste ta ett bättre ansvar för de människor som kommer hit.

Istället för att fokusera på ansvarstagande för en bra och kvalitativ undervisning föreslår vissa politiker en sfi-bonus. Men en bonus har inget med kvalitet att göra. En bonus innebär att man får betalt för att avsluta kursen så fort som möjligt. Man ger personer betalt för att sluta lära sig svenska. En bonus bidrar inte till att förstå vad som för tillfället är på tapeten.

Michel Wlodarczyk

Generalsekreterare, Folkuniversitetet

Reportage från Folkuniversitetets sfi-verksamhet:

Svenska som snabbt ger sjukvårdspersonal
Läkaren Ako Zengna från Irak pendlar till Södertälje för att läsa sjukvårdssvenska på Folkuniversitetet. Det handlar om att lära sig svenska snabbt för att få jobb i Sverige

Vägen till jobbet går genom Ubåtshallen
Leila Mohammadi från Iran lärde sig svenska och började arbeta på bank, mycket snabbare än vad den gängse mediebilden av sfi-elever visar

Att planera sin karriär
Högskolespåret i Göteborg för personer med utländsk gymnasieutbildning eller akademisk examen ger en hög nivå i svenska, för vidare studier eller kvalificerade arbetsuppgifter