16 november: Manifestation mot inskränkningarna i tryckfriheten - Journalistik kan dömas som "utlandsspioneri"

Den 16 november har det gått ett år sedan den nya spionerilagen klubbades av riksdagen, trots starka protester från journalister, jurister, utgivare och allmänheten.

Den innebär en allvarlig inskränkning av yttrande- och tryckfriheten.

MANIFESTATION 16 november

Plats: Mynttorget i Stockholm

Samling kl 12

Performance: Visselblåsaren vågar inte vissla, journalisten vågar inte skriva, allmänheten får inte veta.

Kl 13 korta tal av bland andra

Nils Funcke, tryckfrihetsexpert

Erik Larsson, ordf. Reportrar utan gränser

Ulrika Hyllert, ordf Journalistförbundet

Nora Haaland, Föreningen Ordfront

Ingemar Folke, Nätverket mot nya "spionerilagen"

Manifestationen kommer avslutas med visselpipor så ta gärna med det om ni har.

Kontakt Annika Elmqvist

073 83 42 383

annika_elmqvist@hotmail.com

Kontakt Ingemar Folke

070 243 08 54

fam.folke@telia.com

Nätverket mot nya "spionerilagen"

Föreningen Ordfront håller på att bilda ett nätverk av skribenter, jurister, privatpersoner och organisationer som vill verka för att lagen rivs upp. På Ordfronts hemsida www.ordfront.se Utlandsspioneri finns fakta och debattartiklar samlade.

Intresserad av att vara med i nätverket? Kontakta info@ordfront.se

Bakgrund

JOURNALISTIK KAN BLI »UTLANDSSPIONERI«

MEDDELARFRIHETEN är en av våra demokratiska rättigheter.

Du ska kunna vända dig till en journalist med viktig information utan att själv bli avslöjad.

För ett år sedan, 16 nov 2022 klubbade riksdagen nya bestämmelser i tryckfrihetsförordningen (TF), som är svensk grundlag: lagen om utlandsspioneri.

Från och med i år är det förbjudet att publicera uppgifter som kan medföra ”allvarligt men”för Sveriges förbindelser med andra stater eller mellanstatliga organisationer vi är med i, som FN, EU och Nato.

Om uppgifterna ändå publiceras kan en journalist på en tidning, radio eller tv åtalas och tvingas röja sina källor. Då gäller inte meddelarfriheten.

Även om journalisten frias till slut kan källan redan ha blivit röjd.

VAD ÄR HEMLIGT?

Ska inte förbudet bara gälla hemliga uppgifter?

Så står det i lagtexten. Men av motiven framgår att »hemlig« kan vara nästan vad som helst.

Det kan till exempel vara något som ett annat lands regering eller militär har bestämt inte ska komma ut, till exempel korruption eller brott mot mänskliga rättigheter.

Även den som inte har som avsikt lämna uppgifter till främmande makt kan straffas för »obehörig befattning med hemlig uppgift«.

Behövs ändå inte lagar som skyddar Sveriges säkerhet?

Sådana finns redan, till exempel bestämmelser om tystnadsplikt, spioneri och andra brott mot rikets säkerhet.

VISSELBLÅSARE OCH JOURNALISTER BLIR TYSTA

Om det gäller något mycket viktigt kan väl texten publiceras ändå? Lagen gör ju undantag för sådant som är »försvarligt« att publicera.

En lag ska vara tydlig. Den ska vara skriven så att du vet om du bryter mot den. Ingen kan i förväg vara säker på vad en domstol anser är »försvarligt«.

VI FÅR INTE VÄNJA OSS VID DETTA

Sverige har haft världens starkaste tryckfrihetslagstiftning i tryckfrihetsförordningen från 1949. De nya bestämmelserna om utlandsspioneri och obehörig befattning med hemlig uppgift är den allvarligaste inskränkningen av informationsfriheten och yttrandefriheten som har gjorts sedan den kom till.