Fler luftvärnssystem till Försvarsmakten

Sverige stärker försvaret mot robotar, drönare och helikoptrar. Under tisdagens pressträff på luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad presenterade Försvarsmakten tillsammans med försvarsminister Pål Jonson och Försvarets materielverk satsningar för 3,5 miljarder kronor på luftvärnsområdet.

Satsningen är del av en uttalad målsättning i försvarsbeslutet 2024 att Sveriges brigadluftvärn ska få ökad förmåga att möta hot som stridsflyg, helikoptrar och drönare.

— Inom ramen för försvarsbeslutet 2024 färdigställer armén tre mekaniserade brigader, en infanteribrigad och en stridsgrupp. Den här kommande leveransen av luftvärn stärker brigaderna och vår integration i Natos luft- och robotförsvar, säger flottiljamiral Bo Berg, ställföreträdande chef vid genomförandeenheten på försvarsstaben.

I satsningen ingår 2 miljarder kronor till köp av korträckviddigt luftvärn i form av eldenhet 98 (IRIS-T SLS) och 1,5 miljarder kronor till fordon och system på vilka luftvärnssystemen ska monteras. Brigadluftvärnet ska tillföras Norrbottens regemente I 19 och Skaraborgs regemente P 4, och motsvarar behovet av fyra plutoner med korträckviddig luftvärnsförmåga.

Anskaffningen består av följande materiel:

• 16 uppskjutningssystem för robotar
• 8 korträckviddiga radarsystem av typen G1x
• Plutonledningsfordon
• Kompaniledningsfordon
• Stridsledningscentraler
• Modifiering av befintliga bandgående IRIS-T SLS-system för att kunna ingå i brigadluftvärnet
• Integrationsverksamhet
• Reservdelar
• Utbildning

Fakta: Eldenhet 98 (IRIS-T SLS)
Eldenhet 98 kan användas för skydd mot olika typer av flygplan, kryssningsrobotar, attackdrönare och andra kvalificerade hot. Det primära syftet är att skydda mot hot som uppträder på låga höjder. Detta kompletterar de medelräckviddiga IRIS-T SLM-system som verkar mot hot på längre avstånd och högre höjder.