Försvarsmaktens överväganden inför framtidens militära försvar

I eftermiddag överlämnar Försvarsmakten sina samlade överväganden och prioriteringar om det militära försvarets fortsatta utformning till regeringen. De åtgärder som Försvarsmakten föreslår syftar primärt till att öka uppfyllelsen av Natos förmågemål och stärka förmågan att genomföra operationer i det utvidgade operationsområdet inom det kollektiva försvaret.

I slutet av september fick Försvarsmakten i uppdrag av regeringen att tydliggöra vilka åtgärder som är mest angelägna för att Sverige ska kunna uppfylla de förmågemål och prioriteringar som Nato har fastställt. Uppdraget skulle redovisas inom anslagsnivåerna 3,1 respektive 3,5 procent av BNP. Försvarsmakten har i övervägandena tagit sin utgångspunkt i försvarsbeslut 2024 och i gällande styrningar.

Överlämningen sker på Regeringskansliet måndag 24 november, i närvaro av ÖB Michael Claesson, Carl-Johan Edström, chef försvarsstaben, och Johan Pekkari, chef strategienheten.

– Det här är inte en ny plan. Det är en bedömning av vad som krävs för att stärka vår militära förmåga och var resurserna gör mest nytta. Det fortsatta arbetet kommer att ske i en politisk beslutsprocess. säger generallöjtnant Carl-Johan Edström, chef för försvarsstaben.

Prioriteringar i underlaget
Det säkerhetspolitiska läget är fortsatt allvarligt. För att bättre försvara Sverige och alliansen lyfter Försvarsmakten framför allt behovet av:

• Långräckviddig bekämpning – för att kunna möta en kvalificerad motståndare på djupet och bidra till alliansens samlade förmåga.
• Kontroll över Östersjön över tid – där sjö- och luftläget är avgörande för rörlighet, förstärkningar och försörjning.
• En förbättrad och uthållig lägesbild – genom mark-, luft- och rymdbaserade sensorer.
• Luft- och robotförsvar i hela Natos operationsområde – både för skydd av egna förband och för att stärka den norra flankens motståndskraft.
• Ett robust logistiknätverk – med logistik och infrastruktur som kan ta emot och stödja allierade styrkor under längre tid.

Därtill pekar Försvarsmakten på fortsatt behov av skydd av förband och anläggningar, utveckling av obemannade system och stärkt cyberförsvar.

– Mitt viktigaste budskap är att Sverige tar ansvar för sin säkerhet. Vi stärker vår förmåga att försvara Sverige och våra allierade från ett väpnat angrepp enligt Natos förmågemål och vårt ansvar i ett större operationsområde. Det kräver resurser, tydliga prioriteringar och långsiktighet. Ytterst handlar det om vår frihet, vår trygghet och vår säkerhet, säger Carl-Johan Edström.

Efter överlämningen kommer underlaget att ingå i regeringens fortsatta beredning.

Försvarsmaktens överväganden är framtagna i nära samverkan med Fortifikationsverket, Försvarets materielverk, Försvarets radioanstalt, Försvarshögskolan, Plikt- och prövningsverket, Totalförsvarets forskningsinstitut och övriga berörda myndigheter.

Presskontakt: Louise Levin, 072-395 57 78.