Nya utgångspunkter för totalförsvaret

Det är bråttom. Totalförsvaret rustas nu snabbt för att möta ett väpnat angrepp mot Sverige eller våra allierade. Om det värsta skulle inträffa behöver hela samhället vara redo att ställa om. Vi är alla en del av Sveriges totalförsvar och ansvarar på olika sätt - men ytterst gemensamt - för att Sverige står starkt i ofredstider. Alla behövs.

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har på uppdrag av regeringen tillsammans tagit fram Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030. Dokumentet är ett planeringsstöd för alla aktörer som deltar i totalförsvarsförberedelserna – från kommuner, regioner och myndigheter till företag och organisationer.

– Omvärldsutvecklingen är allvarlig och den ställer stora krav på oss som land och som allierad. Med stöd av de typsituationer som beskrivs kan alla omsätta förståelsen av vad som krävs till den egna verksamheten. Att förbereda sig är inte alarmism, det är ansvar, säger Överbefälhavare Michael Claesson.

–Vi förbereder oss för det värsta tänkbara: ett väpnat angrepp mot Sverige och våra allierade. Med gemensamma utgångspunkter kan alla aktörer planera för utifrån sin roll och sitt ansvar – från sjukvårdens uthållighet och en fungerande elförsörjning till ett effektivt stöd till militären. Tillsammans gör vi Sverige starkt nog att avskräcka från angrepp, säger Mikael Frisell, generaldirektör på MSB

Utgångspunkter för totalförsvaret bygger på ett antal dimensionerande typsituationer som beskriver tänkbara delar av en militär konflikt, och vilka konsekvenserna kan bli för samhället: De sju typsituationerna är:

• Hybrida hot
• Värdlandsstöd
• Anfall mot norra Sverige
• Anfall mot Gotland
• Fjärrangrepp
• Förstärkning av alliansens norra flank
• Förstärkning av alliansen i Baltikum

Genom att totalförsvaret förbereder och planerar utifrån gemensamma utgångspunkter samordnas det civila och militära försvaret i ökad utsträckning. Det ger förbättrade förutsättningar och förmåga att agera och verka avskräckande här och nu, men även för att kunna hantera konsekvenser vid höjd beredskap och ytterst krig.

Totalförsvaret omfattar alla invånare och alla verksamheter i Sverige. Rysslands brutala krig mot Ukraina visar att ingen är opåverkad i en storskalig konflikt. Alla kommuner, regioner, myndigheter, organisationer och näringslivet behöver engagera sig i planeringen för ett starkt och avskräckande totalförsvar. Takten i arbetet behöver öka och planeringen utvecklas för att vi ska vara redo om det värsta skulle hända. Det är strategiskt avgörande att vi bygger vår motståndskraft redan i fredstid och därigenom stärker Natos avskräckningsförmåga, för att vi aldrig ska hamna i krig.

Sedan 2024 är Sverige en del av Nato och med våra unika geografiska förutsättningar spelar vi en avgörande roll i alliansens försvar. Vid ett angrepp mot alliansen ska Sverige ta emot, transportera och basera alliansens trupp och materiel på vårt territorium. Det är en ny uppgift för vårt land. Det värdlandsstöd som Sverige ska ge trupper från våra allierade kräver att hela samhället bidrar med allt från logistik till sjukvård. Det innebär också att försvaret av Sverige börjar vid Natos yttre gräns, och att vi ska försvara allierat territorium.

Alla aktörer som tar del av dokumentet behöver analysera det utifrån roll, ansvarsområde, uppgifter och geografiska förutsättningar – för att därefter omsätta det i sin egen planering och förberedelser. Utgångspunkterna behöver bearbetas, kompletteras och omsättas i enskilda och gemensamma planer och konkreta åtgärder för att nå det övergripande målet för totalförsvaret.

Tillsammans, och bara tillsammans, kan vi försvara oss själva och våra allierade, skydda civilbefolkningen och se till att viktiga samhällsfunktioner kan säkerställas.

Dokumentet Utgångspunkter för totalförsvaret 2025-2030 hittar du längst ned på sidan.