MKB-direktivet leder till förslag om förtydliganden i PBL

I ljuset av den kritik som EU-kommissionen framfört mot Sveriges implementering av MKB-direktivet föreslår regeringen nu flera ändringar i plan- och bygglagen. Ändringarna syftar till att tydliggöra när och hur miljöbedömningar ska genomföras inom ramen för vissa plan- och lovprocesser samt förstärka allmänhetens tillgång till information under detaljplaneprocessen. Dessutom utvidgas miljöorganisationernas rätt att överklaga. Foyens advokater Pia Pehrson och Caterina Carreman gör här en kort genomgång av lagförslaget.

Bakgrund
I propositionen ”Genomförande av MKB-direktivet i plan- och bygglagen” (prop. 2020/21:174) föreslår regeringen flera ändringar i plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Detta för att förtydliga genomförandet av direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt, det så kallade MKB-direktivet.

MKB-projekt
MKB-direktivet ställer krav på att medlemsstaterna vidtar nödvändiga åtgärder för att säkerställa att så kallade MKB-projekt – projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan – blir föremål för en bedömning av deras miljöpåverkan innan tillstånd ges. I plan- och bygglagen aktualiseras bedömningen av projektens miljöpåverkan inom ramen för detaljplaneläggningen. Genom detaljplanekravet i 4 kap. 2 § PBL är syftet att säkerställa att en detaljplan används för att pröva områdets lämplighet för projekt som kan antas medföra en betydande miljöpåverkan. Regeringen föreslår nu ett förtydligande av detaljplanekravet och att de projekt som kan bli föremål för en miljöbedömning ska räknas upp i paragrafen. Det rör sig bland annat om industriområden, köpcentrum eller andra stadsbyggnadsprojekt samt skidbackar och hotellkomplex.

För att byggnadsnämnden ska kunna göra en bedömning av miljöpåverkan föreslås även att regeringen ska kunna meddela föreskrifter om vilka uppgifter en ansökan om lov eller förhandsbesked ska innehålla, för att åtgärdens miljöpåverkan ska kunna bedömas. Undersökningen av om en betydande miljöpåverkan kan antas görs idag utifrån de förutsättningar som följer av 6 kap. 6 § miljöbalken, MB. Regeringen föreslår nu att hänsyn även ska tas gällande de föreskrifter som regeringen har meddelat med stöd av plan- och bygglagen. Vidare föreslås ett bemyndigande i plan- och bygglagen som ger regeringen rätt att meddela föreskrifter om att vissa MKB-projekt inte ska antas medföra en betydande miljöpåverkan.

Om en betydande miljöpåverkan kan konstateras krävs idag att miljökonsekvenserna redogörs för i enlighet med de krav som uppställs i 4 kap. 34 § PBL. I den paragrafen sker hänvisning till miljöbalkens regler avseende strategiska miljöbedömningar. För att förtydliga kraven på redovisning som aktualiseras om åtgärden kan antas påverka ett Natura 2000-område föreslås att en hänvisning i PBL görs till 6 kap. 36 § MB.

Allmänhetens tillgång till information och insyn förstärks
För att säkerställa allmänhetens insyn i detaljplaneprocessen föreslås att den information som kommunen ska tillhandahålla under ett detaljplanesamråd, och under granskningstiden, ska hållas tillgänglig i elektronisk form på kommunens webbplats. Detta så länge det inte strider mot annan lag, vilket leder till vissa begränsningar med anledning av bland annat GDPR. Vidare ska den information som görs tillgänglig för allmänheten, bland annat vid byggnadsnämndens underrättelse om planförslag och antagen detaljplan, vara mer preciserad för att bättre motsvara de krav som uppställs i MKB-direktivet. Till följd av detta sker flera justeringar och förtydligande av paragraferna i 5 kap. PBL.

För att en kommun inte ska kunna avbryta ett planärende utan motivering föreslås även en bestämmelse som stadgar att beslut gällande att inte anta, ändra eller upphäva en detaljplan ska innehålla de huvudsakliga skälen för beslutet.

Ytterligare förtydliganden
Miljöorganisationers klagorätt i plan- och byggärenden har successivt utvidgats genom rättspraxis med hänvisning till EU-rätten och Århuskonventionen (se bland annat NJA 2020 s. 190). Nu föreslår regeringen ett förtydligande av 13 kap. 12 § PBL för att på ett bättre sätt genomföra MKB-direktivet och tydliggöra att klagorätten styrs av vilken miljöpåverkan som genomförandet av ett projekt kan antas ha i praktiken.

Ett ytterligare förslag som inte lika tydligt kopplar till genomförandet av MKB-direktivet är förslaget om att tydliggöra att det är frivilligt för kommunen att upprätta ett planprogram enligt 5 kap. 10 § PBL. Detta är något som redan gäller men som nu kommer framgå direkt av lagtexten.

Ikraftträdande
Lagändringarna föreslås träda i kraft 2 augusti 2021. Vid ärenden som påbörjats innan den 2 augusti 2021 eller där ansökan inkommit till byggnadsnämnden innan detta datum gäller dock som huvudregel de äldre reglerna.

Foyens kommentar
Lagförslaget förtydligar vilka krav som ställs enligt MKB-direktivet. Detta är i och för sig positivt eftersom det kan leda till högre konformitet med EU-rätten och bidra till mer enhetliga plan- och lovprocesser i landets kommuner. Förslaget innebär dock en ytterligare regelbörda genom att nya krav ställs på genomförandet av detaljplaneläggningen och byggnadsnämndens beslutsunderlag, något som lätt leder till mer utdragna, komplicerade och kostsamma plan- och lovprocesser.

Plan- och bygglagen har ändrats otaliga gånger sedan lagen trädde i kraft den 2 maj 2011. Det är svårt att få en överblick och det är särskilt komplicerat för kommuner och byggaktörer att hålla reda på vilka bestämmelser som gäller från vilket datum. Nu aktuella ändringar gör inte situationen lättare.

Har Du frågor om plan- och bygglagen?

Kontakta:

Pia Pehrson, advokat och partner
pia.pehrson@foyen.se

Caterina Carreman, advokat
caterina.carreman@foyen.se

Båda verksamma vid Foyen Advokatfirmas avdelning för Mark- och miljörätt.