FUB:s unika rapport visar på ojämlik utbildning i den anpassade gymnasieskolan

FUB har nyligen släppt en rapport, ”Utbildningen som leder till en återvändsgränd”, om den anpassade gymnasieskolan. Rapporten bygger på en nationell enkät direkt till eleverna, vilket gör den unik i sitt slag. Den visar på strukturella brister inom skolformen som FUB menar leder till ojämlika möjligheter under skoltiden, vilka i sin tur ökar risken för att unga med intellektuell funktionsnedsättning (IF) hamnar i utanförskap.

Rapporten visar att elever i anpassad gymnasieskola, som är exkluderade från andra elever, får sämre förutsättningar i skolan. De har till exempel mindre inflytande i undervisningen och är osäkrare på sin framtid.

– Skolan organiseras så att vissa elever ställs utanför gemenskapen. Då följer sämre resultat, mindre delaktighet och en framtid med färre möjligheter – exkluderingen blir en livsavgörande faktor, menar Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

Det finns skillnader mellan elever som går det individuella respektive det nationella programmet i den anpassade gymnasieskolan. Elever på det individuella programmet har sämre resultat i alla aspekter som mäts i enkäten. 40 procent av eleverna på det individuella programmet svarar exempelvis att de alltid får den hjälp de behöver, jämfört med 60 procent av eleverna på det nationella programmet.

– Att så många elever saknar stöd och hjälp för att kunna tillgodogöra sig undervisningen är oroväckande i sig. De stora variationerna mellan programmen visar att det är långt ifrån en likvärdig utbildning i den anpassade skolan, säger Christina Heilborn.

Resultaten från enkäten visar också att eleverna inte får den hjälp eller det stöd de behöver. Omkring 50 procent får inte använda Alternativ och Kompletterande kommunikation (AKK) i tillräcklig omfattning.

– Det är anmärkningsvärt eftersom det är en grundläggande förutsättning för lärande. Rapporten visar dessutom att brister i kommunikativt stöd även leder till sämre trivsel och känsla av mindre delaktighet i skolan, säger Christina Heilborn.

– Att inte trivas eller känna gemenskap i skolan är tufft för en ung person. Det ökar risken för utanförskap. Skillnaderna visar på strukturella problem i den anpassade skolan och ett stort behov av förändring, säger Christina Heilborn.

FUB kräver konkreta åtgärder för att vända den negativa utvecklingen:

• Säkerställ en nationell och systematisk uppföljning av den anpassade gymnasieskolan
• Ge elever tillgång till behöriga lärare och utbildade elevassistenter
• Säkerställ kommunikativt stöd och digitala verktyg i undervisningen
• Stärk studie- och yrkesvägledningen och öka möjligheten till arbetsplatsförlagt lärande som bättre förbereder eleverna för framtida arbete.

Om rapporten

Rapporten bygger på en nationell elevenkät som genomfördes vintern 2026. Nästan 260 elever över hela landet har svarat. Det motsvarar drygt tre procent av alla elever i den anpassade gymnasieskolan. Frågorna har handlat om trygghet och trivsel, kunskap och lärande, delaktighet och inflytande och inkludering, samt hur eleverna ser på framtiden.

Läs rapporten ”Utbildningen som leder till en återvändsgränd – resultat av en nationell enkät till elever i den anpassade gymnasieskolan”.