FUB välkomnar att straffskatten tas bort

Riksförbundet FUB välkomnar att regeringen nu vill ta bort den orättvisa klyftan i beskattning mellan de som har sjuk- och aktivitetsersättning och de som har lön eller pension.

Skattesänkningen kommer i genomsnitt ge 10 000 kronor mer i plånboken per år, enligt biträdande finansminister Åsa Lindhagen som presenterade regeringens budgetnyheter på en pressträff idag tillsammans med finansminister Magdalena Andersson.

– Vi har kallat det en straffskatt, den togs bort för pensionärer men bibehölls för personer med sjuk- eller aktivitetsersättning. Det är förstås helt orimligt att dessa ska behöva betala högre skatt än löntagare och pensionärer, säger FUB:s förbundsordförande Anders Lago. Men det räcker inte, fler åtgärder behövs.

– Detta gör stor skillnad för en grupp där många lever i fattigdom, säger FUB:s förbundssekreterare Christina Heilborn. Det är ett steg mot att uppfylla Sveriges åtaganden enligt mål 1 i Agenda 2030 och Funktionsrättskonventionen.

FUB anser också att sjuk- och aktivitetsersättningen måste höjas. Sedan den infördes 2003 har lönerna ökat med i genomsnitt 52%, medan ”lönen” för personer med funktionsnedsättning enbart höjts med 29%. Många med IF lever i fattigdom, visar en aktuell rapport från FUB.

– Vi föreslår att man i budgeten i år också gör en uppräkning av ersättningarna för personer med funktionsnedsättning och ändrar bostadstillägget så att de höjningar som gjorts även omfattar personer med sjuk- och aktivitetsersättning, säger Anders Lago. Jag tror egentligen inte att våra politiker vill att personer med en funktionsnedsättning ska tvingas leva under fattigdomsgränsen. Alla partier säger sig värna dessa grupper och Riksdagens finansutskott har i höst nu en unik möjlighet att förbättra ekonomin för en grupp som verkligen behöver det.

Personer med sjuk- och aktivitetsersättning fick inte del av förra årets höjning av bostadstillägget, trots att just denna grupp har betydligt högre hyror än andra grupper med jämförbara inkomster. Hyran i LSS-bostäder är högre än andra bostäder, eftersom många kommuner tar ut hyra för gruppbostadens gemensamhetsutrymme. Detta trots att de gemensamma utrymmena i en gruppbostad är en del av omvårdnaden, dvs något som den boende inte borde behöva betala för.