Regeringen: Lös behörighetskrisen i anpassad skola

Dagens Nyheter skriver om den låga lärarbehörigheten i anpassad skola – endast 15 procent av lärarna är behöriga, enligt Skolverkets statistik. Samtidigt har antalet elever den i anpassade skolan ökat under många år. FUB har lyft frågan under lång tid och är kritiska till att regeringen inte har agerat.

– Det är en behörighetskris. Alla barn, med eller utan funktionsnedsättning, har rätt till en god utbildning. Men utan rätt stöd från behöriga lärare, förverkligas inte denna rättighet, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.

85 procent av lärarna på anpassade skolor är obehöriga, enligt Skolverkets statistik från 2024. Det kan jämföras med lärarbehörigheten i grundskolan; 73 procent, och gymnasieskolan; 85 procent. Samtidigt har antalet elever i den anpassade skolan ökat kontinuerligt i många år. Enligt Skolverket, är den totala ökningen 73 procent sedan 2016.

– Fler elever och få behöriga lärare skapar en ohållbar situation. Det påverkar elevernas möjlighet att få rätt stöd, lära sig och utvecklas i sitt lärande. Det är dessutom barn med ett större behov av pedagogiskt stöd, säger Christina Heilborn.

I Riksförbundet FUB:s skolenkät tillfrågades föräldrar om hur skolan fungerar för barn med intellektuell funktionsnedsättning. Föräldrarnas uppfattning var att elever som undervisas av pedagogiskt utbildad personal har bättre möjligheter att gå framåt i sitt lärande och utveckla självständighet. 

– Jag har själv gått i särskolan, som skolformen kallades då. Tyvärr känner jag alltför väl igen mycket i DN-artikeln, inte minst om de låga förväntningarna på eleverna. Jag har fått bevisa om och om igen att jag klarar av mycket mer än vad omgivningen har trott, säger Elin Vesterlund, ordförande för Inre Ringen Sverige. Inre Ringen organiserar FUB:s medlemmar som har intellektuell funktionsnedsättning.

– När den anpassade skolan inte klarar av att ge oss de kunskaper vi behöver, är det vi som betalar priset i form av arbetslöshet, få möjligheter till vidareutbildning eller en vardag utan sysselsättning. Inre Ringen Sverige är väldigt orolig över Skolverkets siffror som visar att många som har gått i den anpassade skolan hamnar i en tillvaro där de varken arbetar, studerar eller deltar i daglig verksamhet. Det är ett stort misslyckande för den anpassade skolformen, säger Elin Vesterlund.

I funktionsrättkonventionen, som Sverige ratificerat och åtagit sig att följa, står att elever med funktionsnedsättning ska ha tillgång till utbildning av hög kvalitet i en inkluderande skolmiljö. Eleverna har rätt till stöd och fungerande kommunikation, vilket innebär att lärare behöver ha adekvat kompetens.

– FUB uppmanar regeringen att skyndsamt utreda hur bristen på behöriga lärare i den anpassade skolan ska lösas. Regeringen behöver ge Skolverket i uppdrag att ta fram nationell statistik för att följa upp undervisningen i den anpassade skolan och hur den svarar mot elevernas behov. Behörighetskrisen visar även behovet av att funktionsrättskonventionen blir svensk lag, säger Christina Heilborn, förbundssekreterare för Riksförbundet FUB.