Unga med funktionsnedsättning lämnas i sticket

Riksrevisionen har granskat aktivitetsersättningen för unga (19-29 år) och kommit med svidande kritik om att ersättningen inte fyller sitt syfte. Regeringen har i förra veckan svarat på Riksrevisionens kritik. Handikappförbunden efterlyser nu starkare politiska initiativ för att skapa bättre möjligheter för unga med funktionsnedsättning att kunna studera eller jobba.

"Vi delar slutsatserna i Riksrevisionens granskning att syftet med aktivitetsersättningen inte uppnås och att ersättningen inte når målet om ett aktivt förhållningssätt för unga med nedsatt arbetsförmåga", säger Stig Nyman, ordförande i Handikappförbunden.

När förtidspensionen avskaffades 2003 var syftet att unga skulle ges aktiva och aktiverande insatser. I verkligheten tycks insatserna tvärtom fortfarande vara passiva och passiviserande. Bara ett fåtal unga lämnar aktivitetsersättningen, sex av tio går vidare till permanent sjukersättning vid 30 års ålder. Utan tidigare arbetsinkomster är många dömda att leva på en mycket låg försörjningsnivå.

Enligt Riksrevisionens granskning så är det långt ifrån alla som överhuvudtaget får del av några aktiva insatser. De insatser som ges leder mycket sällan till jobb eller studier. Systemet i sig innehåller negativa ekonomiska incitament som innebär inlåsningseffekter. Rätten till aktivitetsersättning påverkas både vid studier och om man skriver in sig som arbetssökande vid Arbetsförmedlingen.

"Det är ohållbart att vi inte ger unga människor stöd för att kunna studera eller prova att jobba utifrån sina egna förutsättningar", fortsätter Stig Nyman. Regeringen är inte särskilt övertygande i sitt svar till Riksrevisionen. Vi förväntar oss tydligare politiska initiativ!

Länk till Riksrevisionens rapport ”Aktivitetsersättning – en ersättning utan aktivitet?”.

Länk till regeringens svar.