Så effektiviserar vi Sveriges möteskultur

Vad innebär egentligen ett bra möte, är våra möten verkligen så produktiva som vi tror och hur skiljer sig de olika generationerna i dagens ärvda möteskultur? Hur är Sveriges möteskultur och hur ser det ut med dess inverkan på produktivitet och psykisk hälsa? Det kanske låter som ett osexigt ämne men vi på Gigstep tycker det är hög tid att utforska hur dagens möteskultur påverkar våra liv och arbetsdagar.

En balansgång mellan produktivitet och välmående

En av de mest framträdande förändringarna är den ökade frekvensen av möten. Ibland känns det som att det enda man gör om dagarna är att sitta i möte efter möte. Och när man tänker på det – behöver vi ens sitta med i alla dessa möten? Möten har blivit en vanlig del av arbetsdagen, men fokus ligger tyvärr ofta på att bara leverera information i stället för att främja verklig samverkan. Dagens möten präglas ofta av stress, med back-to-back scheman och en brist på förberedelsetid. Det är inte ovanligt att både chefer och medarbetare måste skapa ”fejkmöten” i kalendern för att ens få utrymme för att faktiskt jobba. Spontant så känns det här som en ohållbar arbetsmiljö som i sin tur kan få en betydande effekt på både produktivitet och psykisk hälsa.

Tradition och innovation

En viktig faktor som inte bör ignoreras är generationsskillnader och hur de påverkar vår syn på möten. För, som vi snackade om med Micke Darmell i senaste avsnittet av Gentelligentpodden, så ärver vi ju faktiskt vår möteskultur. Vilket i sin tur gör att det kanske är svårare för nya medarbetare att ifrågasätta möteskulturen i organisationer? Äldre generationer kanske föredrar mer traditionella mötesstrukturer och är inkörda i ”så har vi alltid gjort”-mentaliteten medan yngre kollegor kanske föredrar mer flexibla och interaktiva format. Trots dessa skillnader är det avgörande att ha tydliga syften och mål för möten för att skapa engagemang, mening och delaktighet hos alla deltagare.

Bryt gamla mönster

Så hur löser vi det här då? För att verkligen omforma möteskulturen och främja produktivitet och välmående på arbetsplatsen krävs det en mer genomtänkt strategi. Att skapa tydliga strukturer och utbilda mötesledare är avgörande för att förbättra möteskvaliteten. Det handlar om att fokusera på den djupare frågan – varför vi har möten och vad vi vill uppnå genom dem? Genom att bryta gamla mönster och etablera mer produktiva rutiner kan vi skapa en arbetsmiljö där möten inte längre är en belastning utan en möjlighet att samarbeta, skapa och utvecklas tillsammans.

Sammanfattningsvis är det hög tid att omforma Sveriges möteskultur från en stressfylld och ineffektiv modell till ett mer nytänkande format som främjar produktivitet, engagemang och välmående för alla.