Yrken med hög fysisk belastning har sämre hälsa och ökad risk för hjärt- och kärlsjukdom

Daniel Väisänen har i sin avhandling studerat fysisk arbetsbelastning och livsstilsrelaterade faktorer i olika yrken. Resultatet visar att yrken som har lägre kvalifikationsnivå har fler riskfaktorer för ohälsa samt högre risk för hjärt- och kärlsjukdom än yrken med högre kvalifikationsnivå.

- Resultatet från avhandlingen skulle kunna tolkas som att det behövs riktade åtgärder för att förbättra folkhälsan. Det skulle vara interventioner som tar sikte på livsstilsfaktorerna kondition, BMI och rökning samtidigt som de främst är riktade mot yrken med lägre kvalifikationsnivå. Fast det behövs fortfarande mer studier på vilka insatser som verkligen fungerar, säger Daniel Väisänen, doktorand på GIH.

Avhandlingen består av fyra studier och data kommer från hälsoprofilbedömningar som utförts hos HPI Health Profile Institute via företagshälsovård. Hälsobedömningarna inkluderade ett submaximalt cykelergometertest som beräknar syreupptagningsförmåga, det vill säga det som i folkmun kallas kondition. Andra viktiga variabler som ingick var BMI, rökning samt fysisk arbetsbelastning. Antalet deltagare var mellan 70 000 och 400 000 personer i de olika studierna.

Två av studierna undersökte faktorer som påverkar hälsan i olika yrken. Det visar sig att yrken med lägre kvalifikationsnivå har fler ohälsofaktorer samt högre risk att drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det gäller yrken som till exempel städare, hantverkare, byggarbetare och fabriksarbetare. Dessutom framkom att yrken med lägre kvalifikationsnivå (som städare, chaufförer och vaktmästare) hade högre risk för övervikt, högt blodtryck, samt låg kondition, än yrken med högre kvalifikationsnivå (som investerare, ingenjörer och tekniker).
- Trots att vi i många av analyserna har justerat för utbildning, en socioekonomisk faktor, så blir ojämlikheten i hälsa mellan olika yrkesgrupper tydlig, enligt Daniel Väisänen.

I en annan studie som undersökte yrken med låg utbildningsgrad och som skiljde sig i fysisk arbetsbelastning, framkom det att de med hög fysisk arbetsbelastning har högre risk för sjukskrivning för muskel- och skelettsjukdomar, hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar. De yrken som utmärkte sig för något högre risk för sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser i de justerade analyserna, var undersköterskor och hemtjänstarbetare.

En studie visade att konditionen mellan åren 2001 och 2020 har sjunkit och mycket tyder på att den kommer att fortsätta sjunka. Denna nedåtgående trend var störst i yrken med lägre kvalifikationsnivå, som kundservice och tillverkning, men även hos personer som arbetade inom utbildning och transport. Däremot såg man ingen förändring bland chefer.
- Trenden är oroväckande. Om inte preventiva hälsoåtgärder på samhällsnivå tillsammans med individuella insatser sätts in så är det risk för att sjukvårdskostnader i framtiden kan öka samtidigt som de friska levnadsåren minskar, säger Daniel Väisänen.

Läs avhandlingen ”Cardiorespiratory fitness, physical workload, and lifestyle-related factors in occupational groups: associations with sickness absence and cardiovascular disease” i GIH:s publikationsdatabas DiVA.

För mer information kontakta:
Daniel Väisänen, doktorand, GIH, tel: 070-406 74 84, e-post: daniel.vaisanen@gih.se
Elin Ekblom Bak, handledare, GIH, tel: 08-120 53 861, e-post: elin.ekblombak@gih.se
Louise Ekström, kommunikatör press och PR, GIH, tel: 070-202 85 86 e-post: louise.ekstrom@gih.se