Två viktiga hälsoproblem är bilismens bidrag till städernas höga föroreningshalter och människors brist på fysisk aktivitet. Ett forskningsprojekt visar att om cirka 110 000 stockholmare, som idag åker bil till arbetet och har maximalt 30 minuters cykelväg dit, tar cykeln i stället för bilen, så medför det påtagliga förbättringar av utomhusluften och därigenom bättre hälsa för hela befolkningen.
Oavsett om personer tränar intervaller eller mer klassisk konditionsträning så förstärker lågt muskelglykogen aktiveringen av PGC-1α-genen. En annan träningsform är kombinationsträning. Otränade personer som kombinerar uthållighet och styrka i ett och samma träningspass har nämligen en kraftigt förstärkt aktiveringen av PGC-1α-genen.
Mikael Mattsson, forskare på GIH, och Filip Larsen, forskare på Karolinska Institutet, men med koppling till GIH, har tilldelats Sveriges Centralförening för Idrottens Främjande, SCIF, pris för yngre forskare. Förutom en prissumma (50 000 kronor vardera) får mottagarna även en minnesplakett.
Lena Kallings och Mats Börjesson, två forskare från GIH, har fått i uppdrag av Socialstyrelsen att testa den mest optimala och effektiva fråga som vårdpersonal kan ställa till patienter om fysisk aktivitet. Syftet är att nå de patienter som behöver få hjälp med att komma igång med fysisk aktivitet.
I Fredrik Tinmarks avhandling har han studerat rörelsen hos golfare för att öka kunskapen om hur nervsystemet väljer rörelsestrategi i komplexa rörelser där antalet möjliga lösningar är stort. Mer specifikt studerades om biomekaniska faktorer som både kan förenkla kontrollen och minska variabiliteten i utförandet prioriterades.
Regelbunden motion är effektivt för att förebygga diabetes och förbättra prestationsförmågan. Per Franks avhandling visar att träning med låga glykogennivåer ökar mitokondrietätheten, vilket innebär en förbättrad uthållighet. Resultatet visar även att styrketräning är en effektiv och säker metod för äldre att förbättra hälsa och prestation.
”Man talar om jämställd idrott” är Matthis Kempe-Bergmans avhandling om manliga idrottsledares syn på jämställdhet inom idrotten. Jämställdhet har haft en självklar plats på agendan i svensk idrott, trots det har den ibland ifrågasatts. Denna avhandling lyfter fram de svårigheter som finns och som kan påverka jämställdhetsarbetet i idrotten.
Skolor som erbjuder idrottsprofilerade utbildningar ökar sin konkurrenskraft gentemot andra skolor och lockar på så sätt högpresterande elever. Samtidigt är det få utbildade lärare som undervisar i utbildningarna. Det är resultatet som kommer fram i Magnus Ferrys nya avhandling.
Syftet med studien var att ta reda på vilka miljövariabler som stimulerar personer som bor i ett förortsområde till att börja cykelpendla. – Resultaten visar att faktorer som estetik, grönska och cykelvägar i förortsområden stimulerar till att cykelpendla men att flödet av motorfordon och buller hindrar, säger Peter Schantz, professor.
Här diskuterar representanter från fem riksdagspartier frågor om en timmes daglig rörelse för barn i grundskolan, hur alla svenskar ska ha möjlighet att nå upp till de nationella rekommendationerna på fysisk aktivitet samt onödiga sjukvårdskostnader. Budskapet är att en timmes rörelse räcker för både yngre som äldre och medför ökad koncentrationsförmåga, bättre livskvalitet och förbättrad hälsa.
I William Aprós avhandling undersöks hur aminosyror påverkar effekten av ett styrketräningspass och hur kombinationsträning (uthållighet plus styrketräning i samma pass) påverkar anpassningen till styrketräning. – Resultatet visar att den grenade aminosyran leucin har stor påverkan på muskelbyggnad och att konditionsträning och styrketräning går utmärkt att kombinera, säger William Apró.
Välkommen till disputationen då John S. Hellström försvarar sin avhandling "Den svenska sporthjälten". Avhandlingen visar att de faktorer som bidrar till att skapa en nationell sporthjälte är prestationen, personligheten och publiken. – Medierna spelar en central roll i skapandet av sporthjältar. De skapar berättelser där sportutövare skildras som nationella symboler och moraliska förebilder.
Här diskuterar representanter från fem riksdagspartier frågor om en timmes daglig rörelse för barn i grundskolan, hur alla svenskar ska ha möjlighet att nå upp till de nationella rekommendationerna på fysisk aktivitet samt onödiga sjukvårdskostnader. Budskapet är att en timmes rörelse räcker för både yngre som äldre och medför ökad koncentrationsförmåga, bättre livskvalitet och förbättrad hälsa.
Välkomna till föreläsning av Niels H. Secher, professor och chef för Cardiovascular Research Laboratory vid Köpenhamns universitetssjukhus. Föreläsningen heter ”Cerebral blood flow and oxygenation during exercise” och är på engelska. Föreläsningen äger rum tisdagen den 20 maj i sal 1505 mellan klockan 14:00 och 14:50.
Hur påverkar alkohol träning? Tre forskarna på GIH har gått igenom en mängd olika rapporter, fakta och statistik från hela världen för att en samlad bild över forskningsläget inom alkohol, idrott och träning. Välkommen till pressfrukosten för att lyssna på författarna Mikael Mattsson, Örjan Ekblom och Olof Unogård från GIH när de presenterar resultaten från kunskapsöversikten Alkohol och idrott.
De två nya professorerna heter Robert Boushel och Toni Arndt. De anställdes under hösten för att bidra till forskningen med sina erfarenheter inom fysiologi och rörelselära.
Varje år delar Svebi ut priset till Årets uppsats på avancerad nivå. I år går priset till Snezana Stoljarova på Lunds universitet som skrivit uppsatsen ”Career transition from amateur to professional sport in Swedish women football. Utdelningen sker i samband med Svebi-konferensen som äger rum på GIH.
En ny studie visar att nära hälften av en grupp idrottsgymnasieelever och var fjärde äldre idrottsstudent har blivit inkilade i idrottsliga sammanhang. – Inkilningar kan ha en kränkande potential och de riskerar att skada och förödmjuka de som utsätts. Att kritiskt granska och diskutera förekomsten av inkilningar i idrott är därför angeläget, säger Karin Redelius, prorektor och docent vid GIH.
Forskning på GIH om inkilning eller nollning inom idrotten: En rolig tradition – eller skadligt och kränkande? På Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) pågår en studie om inkilning eller nollning inom idrotten. Nu presenteras de första resultaten.
Hellre sund med rund mage än smal med dålig kondition. Syftet med Elin Ekblom Baks avhandling var att studera betydelsen av vardaglig aktivitet, motion, kondition och övervikt, för hjärt- och kärlhälsan. – Resultaten visar att det är minst lika viktigt att röra sig varje dag som att avsiktligt motionera regelbundet, säger Elin Ekblom Bak, doktorand på GIH.
