Återvinning sluter loopen för plast

IKEM, innovations- och kemiindustrierna i Sverige, företräder svenska och utlandsägda företag med gemensam vision för hållbar tillväxt: att utveckla industriella lösningar till de globala samhällsutmaningarna. IKEM framhåller att plast är ett bra miljöval inom de flesta områden där den används i dag. Men vi behöver också sluta kretsloppet och se till att all plast återvinns, öka andelen förnybara råvaror samt få till en acceptabel avfallshantering i alla länder för att stoppa läckaget till miljön.

Plaster väljs för att de bidrar till en ökad resurseffektivitet och till lägre utsläpp av växthusgaser. Viktiga miljöaspekter är till exempel att plasterna minskar matsvinnet, minskar mängden använt material, gör bilar lättare, hus mer energisnåla samt har möjliggjort teknikutveckling inom bland annat förnybar energi i exempelvis vindkraft och solceller säger Henrik Oxfall, ansvarig för plastbearbetningsfrågor, IKEM.

Han berättar att vindkraftverk kan få en högre verkningsgrad då rotorbladen kan göras större tack vare plastkompositer som både är lätta och mycket hållfasta. Det pågår också forskning och utveckling av solceller och batterier i plast, som ska bli betydligt billigare, lättare och mer flexibla än dagens batterier och solceller.

Runt 40 procent av plasten används som förpackningsmaterial. Att plasterna är så populära inom det användningsområdet beror på en kombination av goda egenskaper som mångsidighet, styrka, lätthet, stabilitet, ogenomtränglighet och enkel sterilisering.

– Att plasterna är så lätta innebär både enklare hantering i hela produktionskedjan och lägre utsläpp vid transport. Om dagens plastförpackningar skulle ersättas med alternativa förpackningsmaterial skulle till exempel koldioxidutsläppen fördubblas. Men det är viktigt att lyfta fram att plast används till så mycket mer än förpackningar. I genomsnitt består en bil idag av ca 100 kilo plast, vilket motsvarar 12–15 procent av bilens vikt. Plasten leder här till en viktbesparing på mellan 200 och 300 kilo jämfört med tidigare material, säger Henrik.

Han tillägger att plasterna är en förutsättning för ett resurseffektivt och hållbart samhälle. Om vi genomgående skulle ersätta dem med andra material skulle utsläppen av växthusgaser öka med cirka 60 procent och vikten på produkterna med cirka 270 procent.

PILOTANLÄGGNING FÖR ÅTERVINNING

Hösten 2018 fick Sverige ansvaret för den internationella arbetsgruppen inom ISO för plaståtervinning. Det finns ett stort intresse både i Sverige och globalt; standardiseringsarbetet är mycket viktigt för att vi ska kunna återvinna all plast tillbaka till produkter med hög kvalité. Idag är logistiken för plaståtervinning tämligen fokuserad på förpackningsmaterial i konsumentledet.

För att driva på återvinningen har IKEM ansvarat för ett projekt inom Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien, som handlar om att skapa en plattform för resurseffektivitet och cirkulär ekonomi för hela plastområdet i Sverige.

– Vi har mött ett stort engagemang med bred uppslutning från IKEMs medlemsföretag, näringslivet, konsumentproduktsektorn, återvinningsbranschen, energisektorn, finansiella sektorn och akademien, berättar Henrik.

Arbetet fortsätter nu bland annat med att förverkliga utvecklingen av en pilotanläggning för kemisk återvinning i Sverige.

– I ett plastreturraffinaderi återvinns plasten på kemisk väg. Det är ett betydelsefullt komplement till mekanisk återvinning som gör att vi kan återvinna all plast och därigenom minska koldioxidutsläppen med upp till en miljon ton per år. Det motsvarar två procent av Sveriges koldioxidutsläpp, berättar Henrik.

Ett plastreturraffinaderi skapar också förutsättningar för att företag ska få tillgång till tillräckligt mycket återvunna råvaror. För att starta ett plastreturraffinaderi i Sverige behövs flera åtgärder bland annat översyn av lagstiftningen, investeringar genom forskningsstöd och flaggskeppssatsningar.