Många faktorer bakom ökade löneskillnader

Outsourcing inom länder leder till en ökad löneskillnad mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. Effekten blir den samma om konkurrensen på varumarknader minskar eller om produkter blir omoderna snabbare, eller om utbudet av högutbildad arbetskraft ökar. Detta framkommer i en doktorsavhandling i nationalekonomi som presenteras på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet den 31 maj. Under tiden efter andra världskriget minskade löneskillnaderna i industrialiserade länder. Denna trend höll i sig fram tills 1980 talet, då löneskillnaderna i framför allt USA och Storbritannien ökade kraftigt. I flera andra industrialiserade länder har löneskillnaderna också ökat, även om förändringen inte varit lika påtaglig och i de flesta fall inträffat under den senare delen av 80-talet eller i början av 90-talet. Avhandlingen syftar till att öka förståelsen för vilka faktorer som påverkar samhällets lönestruktur och försöker därmed också förklara de observerade förändringarna i lönestrukturen. I avhandlingen framkommer att outsourcing inom länder leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar. I företag som anställer både hög- och lågutbildad arbetskraft bestäms lönen inte enbart av produktivitet utan också av förhandlingsstyrka och förhandlingsposition. Lågutbildad arbetskraft gynnas av förhandlingar med högutbildad arbetskraft. När en högre andel av företag endast anställer antingen hög- eller lågutbildad arbetskraft försvinner möjligheten för lågutbildad arbetskraft att förhandla med högutbildad arbetskraft, vilket leder till att löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar. Konkurrensen på varu- och finansmarknader kan också påverka löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. Grundtanken är att högutbildad arbetskraft är viktigare för att utveckla nya produkter, medan lågutbildad arbetskraft är viktigare för att producera existerande produkter. Löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft ökar därför om konkurrensen på varumarknader minskar eller om produkter blir omoderna snabbare. Avhandlingen visar också att det är möjligt att ett ökat utbud av högutbildad arbetskraft leder till ökade löneskillnader. Fundamentalt inom nationalekonomi är att utbud och efterfrågan är lika stora på marknader. Priset på varan anpassar sig så att utbud och efterfrågan alltid är lika. Eftersom utbudet på högutbildad arbetskraft har ökat borde lönen för högutbildad arbetskraft minska för att återställa jämvikten på markanden för högutbildad arbetskraft. Det ökade utbudet på högutbildad arbetskraft borde alltså minska löneskillnaden mellan hög- och lågutbildad arbetskraft. - För att undvika lägre lön väljer högutbildad arbetskraft i högre grad jobb där lönen eller anställningen är osäker, säger författaren Klas Sandén. Som kompensation för osäkerheten betalas en lön som i genomsnitt är högre. Den genomsnittliga lönen för högutbildad arbetskraft kan därmed öka. Tid för disputation: onsdag 31 maj 2006 kl 10 Plats: sal E44, Handelshögskolan, Vasagatan 1, Göteborg Avhandlingens titel: ”Essays on the Skill Premium” Avhandlingens författare: Klas Sandén telefon 031-773 1329, mobil 0739-470003 klas.sanden@handels.gu.se