”Strukturerna måste anpassas efter individen, inte tvärtom” - Nya arbetssätt ska förebygga studieavbrott i Ale

På Lärlingsgymnasiet i Ale arbetar man med bemötande och relationer för att skapa en bra skolkultur. Nu satsar skolan på att utveckla nya metoder för att förebygga studieavbrott, framförallt bland de elever som av olika anledningar inte kan vara på sitt arbetsplatsförlagda lärande (APL). En av ledstjärnorna för arbetet är att skolan ska ha både ramar och kramar - och att alla ska bli sedda.

- Här är alla elever allas ansvar. Vi brukar säga att så fort vi i personalen kliver innanför dörren börjar vi jobba. Ser man en elev i en soffa som ser lite hängig ut ingår det i jobbet kolla läget, även om det inte är ens egen elev, säger Carina Fontenay som är kurator på skolan och projektledare för skolans satsning på att motverka studieavbrott, som sker inom ramen för projektet FSGR (Fullfölja studier GR).

Skolan startade 2008 och redan från början har man satsat på elevhälsan och på att skapa en integrerad personalgrupp med gemensamt elevansvar. Personalens olika arbetsrum ligger utspridda mellan klassrummen och det är inte ovanligt att se rektorn hjälpa till i matsalen eller yrkesläraren dammsuga i korridoren.

- Personalen som söker sig hit känner till vårt arbetssätt. Vi ställer tydliga krav på att alla som jobbar här ska skriva under på vår skolkultur, säger rektor Malin Luukinen.

Systematik för att fånga upp elever i riskzon
Under FSGR-projektets planeringsfas upptäckte skolan att det saknades ett systematiskt sätt att fånga upp elever som av olika anledningar uteblev från sin APL (arbetsförlagt lärande) och istället dök upp på skolan.

- Eftersom vår verksamhet bygger på att eleverna är ute på APL halva skoltiden måste vi skapa rätt förutsättningar för dem att vara det. På andra skolor kan det ju vara så att man löser en praktikplats åt en elev för att det inte fungerar i skolan. Hos oss är det tvärtom - om det inte funkar ute på arbetsplatsen måste vi hitta ett sätt så att det funkar att vara inne på skolan istället, säger Robert Westlund, resurspedagog som jobbar i projektet.

Navet bemannas av både elevhälsa och rektor
Därför startades Navet, en fysisk plats på skolan som bemannas av flera olika funktioner – yrkeslärare, ämneslärare, rektor, kuratorer och elevhälsan. Här kan elever som av olika anledningar inte kan vara på sin APL, under kortare eller längre tid, få hjälp och stöd att komma tillbaka. Om en elev varit på Navet längre än två veckor görs en utredning för att hitta de bakomliggande orsakerna. En individuell plan upprättas sedan för att stötta eleven, oavsett om det handlar om pedagogiskt stöd eller en annan typ av stöd. Framförallt ska Navet hjälpa de elever i årskurs tre som är i riskzon att hoppa av skolan. På Navet kan de få stöd och hjälp från kurator så att de i första hand kan komma tillbaka till sin APL och i annat fall få en individuell studieplan så att de kan klara fler kurser och avsluta sina teoretiska ämnen, istället för att avbryta sina studier.

Navet är under uppbyggnad och skolan använder projekttiden för att hela tiden utveckla konceptet. Man har till exempel justerat öppettiderna. Från början pågick Navets verksamhet mellan 10.00 och 14.00 varje dag i veckan men arbetsgruppen upptäckte att den sena starten gjorde Navet till ett lite för attraktivt alternativ för vissa elever, varav många måste vara på sin APL tidigt på morgonen.

- Det blev liksom lite gött att komma till Navet istället för att vara ute på APL, och det är ju faktiskt inte tanken, säger Robert Westlund.

Flexibilitet, samverkan och gemensam elevsyn
Flexibilitet har varit en viktig faktor i arbetet. Men arbetsgruppen poängterar att det också krävs samverkan och gemensam elevsyn för att kunna arbeta relationellt och utifrån elevernas egna förutsättningar. Under projekttiden kommer man att fortsätta utveckla Navet så att det ska fungera för eleverna.

- Det ligger i kulturen här på skolan, vi sätter individen i centrum. Strukturerna måste anpassas efter individen, inte tvärtom, säger rektor Malin Luukinen.

Faktaruta: Projektet Fullfölja studier GR (FSGR)

• Fullföljda studier GR (FSGR) är ett ESF-finansierat projekt som ägs och drivs av GR Utbildning.
• Syftet är att skapa förutsättningar för gymnasieskolor att motverka studieavbrott genom individanpassade insatser.
• FSGR riktar sig till gymnasieskolor i Göteborgsregionen, med fokus på fristående skolor.
• Medverkande skolor startar lokala delprojekt utifrån en analys av skolans nuläge och elevernas behov.
• Arbetet sker med hjälp av vetenskapligt förankrade och beprövade metoder och med processtöd från GR Utbildning.