Pressmeddelande -

Lajvare intar Hallwylska museet

För första gången genomförs ett lajv i Hallwylska museet. Ett femtiotal lajvare intar palatset i det levande rollspelet Suffragett! Ett lajv om rösträttskampen 1918.
-Det här stämmer väl överens med vår vision om att vara öppna och utåtriktade, säger museichefen  Heli Haapasalo, som välkomnar den nya formen av samarbete som nu växer fram mellan etablerade museer och lajvrörelsen

När Hallwylska museet stänger kl 16 lördagen den 1 februari startar lajvet som pågår fram till kl 22. Året är 1918 och det kokar i kvinnorörelsen. Alla deltagare spelar en rösträttskvinna klädd i tidstypisk dräkt med en egen rollbeskrivning. De är aktiva i olika lokalföreningar och samtidigt med i paraplyorganisationen Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR).

Anknytning till den Hallwylska familjen...
I lajvet skapar deltagarna en gemensam historia – ingen är publik. Faktiska uppgifter vävs samman med fiktiva. Så skulle rösträttsmöte i lajvet ha genomförts i en annan lokal, men så backade hyresvärden ur. Situationen räddas av karaktären som är inspirerad av Ebba von Eckermann – äldsta dotter till Wilhelmina och Walther von Hallwyl, vilka lät uppföra palatset i slutet av 1800-talet. Ebba von Eckermann bjuder in deltagarna att hålla mötet i sina föräldrars hus.

- Verklighetens Ebba von Eckermann var en pionjär i arbetet för kvinnans medborgerliga rättigheter, berättar Heli Haapasalo. Hallwylska museets skapades av en kvinna, Wilhelmina von Hallwyl och hennes äldsta dotter Ebba var en av grundarna av både Fredrika Bremerförbundet och Sveriges moderata kvinnoförbund. Ebba var den mest politiskt engagerade av de tre systrarna. I Hallwylska palatset hölls också en mottagning för en delegation från Internationella kvinnoförbundet 1911, med ett 70-tal svenska och utländska delegater.

Politiskt lajv
Förberedelserna inför det politiska lajvet har pågått i nästan ett helt år. Enligt rollbeskrivningen ska de under mötet skriva ett tal som ska hållas och få ut ett pressmeddelande… Kommer de att kunna enas om frågorna?

- Poängen är diskussioner och provokationer och delade meningar – men också att ha roligt!

-Det handlar om att ta in och skapa sig en trovärdig roll tillsammans med andra. Inför lajvet läser vi om hur det tidiga 1900-talets samhälle fungerade och försöker lära oss hur kvinnornas situation såg ut. Hur signalerades klass och kön? Det är viktigt att längden på kjolen och storleken på hatten stämmer med tiden. Lajvare är ofta noga med detaljer, förklarar Cecilia Billskog, som spelar fru Gunilla Petrén i lajvet och är en av arrangörerna.

Nya samarbeten
Lajvrörelsen är lika aktuell idag som på 1990-talet. Det visar det stora intresset för lajvet Suffragett, där en tredjedel av deltagarna är helt nya. Det kanske finns en föreställning om lajvare i medeltida dräkter som samlas i skogen? Det stämmer inte längre, säger Cecilia Billskog.

-Lajvet som tidigare helt förknippades med ungdomrörelser har utvecklats. Utövarna har vuxit upp och de söker sig nu till mer komplexa spel i nutida settings. Många vill nog lajva lite mer bekvämt också. Hon ser nya möjligheter som samarbete mellan lajvarna och museerna ger:

-Det här är ett tillfälle för de etablerade museerna att möta en ny publik. Lajvarna ger sig in i museivärlden och resultatet är en unik kombination av gamla och unga kulturyttringar. Det är ett nytt sätt att utnyttja museets resurser och potential.

Beröringspunkter
Heli framhåller att museet har många beröringspunkter med lajvet – det gäller både innehåll och dramainslag. Sedan drygt tio år använder Hallwylska museet ett koncept med historiska dramavisningar i den pedagogiska verksamheten. De flesta karaktärer baseras på verkliga personer som har levt och arbetat i huset. Under visningarna får besökarna utforska och upptäcka palatset i sällskap med dramats gestalter vid sekelskiftet 1900. I lajvet deltar nu tre av museets pedagoger som är verksamma i dramaproduktionerna.

-En fördel för Hallwylska museet har varit att vi har fått lära oss mycket under förberedelserna inför lajvet, säger Heli. Under hösten arrangerades tre föredrag om rösträttsrörelsen som vi också kunde erbjuda våra besökare. Det var nästan fullsatt alla gångerna.

I lajvet är 20 procent av deltagarna män och alla skrivna roller är kvinnliga. Det ger dem en annan aspekt av lajvet, upplevelsen av att vara kvinna. Vi går alla i andras skor – kvinnosakskvinnornas skor, säger Cecilia och fortsätter:

-Att få agera i en tidstypisk miljö som Hallwylska palatset ger en djupare förståelse för historien. Man känner allt in på bara huden. Kunskap blir lätt statistisk med abstrakta begrepp och strukturer. Här får man också en känslomässig upplevelse.  

-Vi vill skapa ett historiskt sammanhang och låta kvinnorna som gått före guida oss in i supervalåret 2014.



Ämnen

  • Organisationer

Kategorier

  • kvinnorörelsen
  • laiv
  • rösträttskampen
  • Ebba von Eckermann
  • suffragett!

Presskontakt

Maria Rosén

Presskontakt Pressansvarig 08-402 30 15