Budget 2026: Vad betyder den för svenska företag?

Budgeten för 2026 har sin tyngdpunkt i att stärka hushållens köpkraft och stimulera konsumtionen – som ett sätt att få igång den svenska konjunkturen. Det är en välbehövlig injektion som också kommer att synas i företagens resultaträkningar. Samtidigt är många västsvenska företag beroende av den globala efterfrågan, och för exportindustrin avgörs utvecklingen till stor del på de internationella marknaderna. Därför är det viktigt att den svenska politiken samtidigt stärker vår konkurrenskraft och förmåga att attrahera investeringar.

Budgeten innehåller flera satsningarna på företagande och jobbskapande. Den sänkta arbetsgivaravgiften för unga kan underlätta ungas inträde på arbetsmarknaden, men ännu viktigare är de långsiktiga insatserna för att rusta fler för framtidens jobb. Satsningarna på yrkesutbildning, yrkeshögskolan och den nationella yrkesutbildningspiloten ger goda förutsättningar att fler får foten in på arbetsmarknaden och förenkla för företag för att företagen att kunna anställa rätt kompetens.

För näringslivet är det också avgörande att spelreglerna för investeringar är långsiktigt attraktiva. Därför hade vi gärna sett en tydligare inriktning kring bolagsskatt och ett förstärkt FoU-avdrag, som kan bidra till att Sverige fortsatt är en ledande innovationsnation och lockar kapital till forsknings- och utvecklingsintensiva branscher.

Energiförsörjningen är en av de största framtidsfrågorna för näringslivet. Regeringens budget lyfter fram satsningar som Kraftlyftet, som stärker energisystemet, nyttjar elnätet mer effektivt och skapar förutsättningar för konkurrenskraftig industriell omställning. Kärnkraften har tagit steg framåt, men även andra energislag måste utvecklas för att säkra stabil och konkurrenskraftig elproduktion – det gäller inte minst den havsbaserade vindkraften. Det är bra att regeringen går vidare med förslaget om lokal kompensation vid vindkraftsutbyggnad, så att det finns incitament att bidra till den nationella energiomställningen.

Takten i elektrifieringen behöver öka, och förstärkningen av Klimatklivet skapar förutsättningar för en utbyggd laddinfrastruktur för både gods- och persontransporter. Även Industriklivet spelar en central roll i att påskynda Sveriges väg mot nettonoll – något som är avgörande för industriregioner som Västsverige. Samtidigt kvarstår dock frågetecken kring om Sverige har tillräckligt tydliga och realistiska åtgärder för att nå de klimatmål som har satts.

Budgeten innefattar också ökade satsningarna på både civil och militär förmåga, samt på försvarsinnovation. En stärkt totalförsvarsförmåga är inte bara en säkerhetsfråga, det är också en del av näringslivets långsiktiga trygghet och en förutsättning för investeringar i Sverige.

Tillgänglighet i transportinfrastrukturen är en avgörande fråga för hela näringslivet. Den tillfälliga förstärkningen av driftbidraget till regionala flygplatser är en rimlig åtgärd för att säkra samhällsviktiga transporter och stärka företagens tillgänglighet på kort sikt. På längre sikt krävs en översyn av det svenska flygplatssystemet för att avgöra vilka flygplatser som är mest strategiskt betydelsefulla och var alternativa lösningar kan vara aktuella.

Sammantaget ser vi en budget som stärker hushållens förutsättningar, ger positiva signaler för att tillväxt och arbetsmarknaden ska ta fart. Samtidigt behövs mer långsiktiga reformer för att stärka företagens konkurrenskraft – inte minst inom FoU och tillståndsprocesser – och en tydligare plan för hur Sverige ska nå sina klimatmål. För Västsverige är dessa frågor avgörande för att regionen ska kunna växa, attrahera investeringar och fortsatt vara en motor för hela Sveriges utveckling.