Haro i remissvar om pappamånad: Mycket att göra för nytänkande politiker

Haro har lämnat synpunkter på Socialdepartementents promemoria om att reservera ytterligare en månad av föräldraförsäkringen för vardera föräldern. Här följer Haros remissvar i sin helhet:

"Haro, Riksorganisationen för Valfrihet, Jämställdhet och Föräldraskap, som erbjudits att lämna synpunkter på remiss Ytterligare en månad inom föräldrapenningen reserveras för vardera föräldern (Ds 2015:8), vill med anledning härav framföra följande:

Haro sympatiserar med remissförslagets primära syfte att öka jämställdheten mellan män och kvinnor samt att fäder skall taga större del i vården och omsorgen av sina egna barn. Haro kräver dock, att en jämställdhet värd sitt hedersnamn måste vara inrättad så, att individen tillförsäkras en rik repertoar av livsval, som inte är begränsade av köns-tillhörighet. En unigenusmodell med den traditionelle mannen som norm ger emellertid inte varje kvinna möjlighet att förverkliga sina egna drömmar om ett fullvärdigt liv. En familjepolitik får därför inte behandla människor alltför generaliserande. En alltför generell välfärd kan inte minst i ett eftersträvat mångkulturellt samhälle medföra betydande livsstilsinskränkningar för många medborgare.

Likaså anser Haro det självklart, att kvinnors ställning och villkor i familj, lönearbetsliv och samhälle måste förbättras samt att små barn får tillräcklig föräldraomsorg i sitt hem av både mamman och pappan. Härvid noterar Haro med tillfredsställelse, att departementspromemorian tycks erkänna, att även vård och omsorg inom hemmet är att betrakta såsom arbete om än hittills oavlönat samt ovärderat i exv BNP och därtill tämligen osynliggjort i den tongivande politiska debatten. Hemomsorgens ekonomiska status och den skamligt lägsta pensionsnivån, som främst drabbar kvinnor, är självfallet godtyckliga sociala konstruktioner, som naturligtvis kan ändras, om den politiska viljan finns.

Däremot hävdar Haro, att ytterligare månader inom föräldrapenningen reserverade för blott den ena föräldern dels inte säkert förbättrar moderns ställning vare sig inom omsorgs- eller lönearbetet, dels att den försämrade flexibiliteten gör, att kvinnors individuella önskemål och barns speciella behov inte tillgodoses samt dels att inte tillräcklig hänsyn tages till den enskilda familjens förvärvsvillkor. Haro efterlyser större tolerans och respekt för mångfalden av de olika sätt mammor och pappor vill organisera sitt föräldraskap och familjeliv samt livsföring i övrigt under självklar förutsättning, att de sätter barnets bästa i fokus.

Haro arbetar för, att den förälder, som i större eller mindre omfattning har hand om barnen, inte missgynnas i förhållande till sin medförälder, vare sig under den tid då de sammanlever eller efter eventuell separation. Här finns mycket att göra för mer vidsynt nytänkande politiker.

Haro verkar också för fritt val av barnomsorg – med barnet i centrum – på likvärdiga ekonomiska, sociala och kulturella villkor. Haro vill därför undanröja alla hinder för föräldrar – ensamstående såväl som sammanlevande – att utöva sina naturliga rättigheter att leva med, vårda och fostra sina egna barn. Den hittills förda svenska familjepolitiken lämnar härvidlag mycket övrigt att önska.

Haro avstår dock från att lämna synpunkter på de administrativa och lagtekniska förslagen för att förverkliga remissens intentioner, därest dessa mot ovan anförda betänkligheter skulle beslutas att genomföras."