Stan Douglas - 2016 års Hasselbladpristagare

STAN DOUGLAS

2016 ÅRS HASSELBLADPRISTAGARE

Hasselbladstiftelsen har nöjet att meddela att den kanadensiske konstnären Stan Douglas har utsetts till 2016 års mottagare av Hasselbladstiftelsens internationella pris i fotografi med prissumman 1 000 000 kronor (ca 110 000 EUR). 

Prisutdelningen äger rum i Göteborg den 17 oktober 2016. Dagen därpå, den 18 oktober, öppnar en utställning med Stan Douglas verk på Hasselblad Center. Samma dag kommer Hasselbladstiftelsen att anordna ett symposium med pristagaren och en ny bok om Stan Douglas ges ut av förlaget MACK.

Stiftelsens motivering till valet av Stan Douglas som 2016 års Hasselbladpristagare lyder:

Stan Douglas är en konstnär av enastående betydelse som har fått internationellt erkännande för såväl sina starka fotografiska arbeten som för sina video- och filmverk. Hans konstnärskap reflekterar, på ett omsorgsfullt och träffande sätt, över fotografins och filmens historia och erbjuder ny förståelse av båda mediernas kulturella och teknologiska utveckling. Därtill har Stan Douglas en öppen och mycket innovativ inställning till både analoga och nya digitala format. Det centrala i hans arbete är ett starkt intresse och engagemang för sociala frågor om ras, kön, identitet och postkolonial politik, samtidigt som han upprätthåller ett värdefullt, självkritiskt perspektiv på konstnärens roll i den samtida kulturen.

Juryn

Årets jury, som lämnat förslag på pristagare till Hasselbladstiftelsens styrelse, har bestått av:
Roxana Marcoci, ordförande
1:e intendent för fotografi, Museum of Modern Art, New York

Elvira Dyangani Ose
Frilanscurator och universitetsadjunkt i visuell kultur, Goldsmiths, University of London, London

Florian Ebner
1:e intendent för fotografi, Museum Folkwang, Essen

Duncan Forbes
Museichef och curator, Fotomuseum Winterthur, Winterthur

Clare Grafik
Utställningschef, The Photographers’ Gallery, London

Roxana Marcoci, ordförande i juryn för Hasselbladspriset 2016:

”Douglas engagemang i stillbildens och den rörliga bildens historier, hans sociologiska sätt att arbeta med iscensatta och performativa verk och kritiska beaktande av det fotografiska mediet – i fråga om historiska stilar, processer och vintageutrustning, och de mest sofistikerade digitala verktygen inom den moderna tekniken – är banbrytande”, noterar Roxana Marcoci, 1:e intendent för fotografi vid Museum of Modern Art, New York, och ordförande i juryn för Hasselbladspriset 2016.

Christina Backman, verkställande direktör för Hasselbladstiftelsen:

”Vi är mycket glada över att se Stan Douglas som en av många framstående Hasselbladpristagare. Priset strävar efter att ge erkännande för enastående prestationer inom fotografi och tilldelas konstnärer som utvecklar mediet i nya och spännande riktningar. Stan Douglas tvärvetenskapliga konstnärskap överbryggar avståndet mellan fotografi, film och scenkonst på ett innovativt sätt. Dessutom berör hans arbeten ofta angelägna sociala frågor”, säger Christina Backman, verkställande direktör för Hasselbladstiftelsen.

Klicka här för att se film om Stan Douglas

Stan Douglas biografi

Stan Douglas föddes 1960 i Vancouver, där han bor och arbetar. Han utbildades vid Emily Carr University of Art + Design 1979–1982. Från 1982 till 1983 gjorde han installationer med projicerade bilder som han visade på biografer och 1989 visades hans första serie med 12 korta verk för tv, Television Spots (1988). De sändes i en kommersiell tv-kanal i Saskatoon och Ottawa mellan de vanliga programmen på samma sätt som reklamfilmer, men utan reklamens tydliga avsändare och budskap, och de oavslutade, korta och vardagliga scenerna förbryllade tittarna. Även Monodramas (1991) som sändes på tv i Toronto och Vancouver 1992 hade liknande effekt. 1991 redigerade och designade han boken Vancouver Anthology: The Institutional Politics of Art. Under en residensvistelse vid Centre Georges Pompidou 1992 skapade Douglas verket Hors-champs som fokuserar på frijazzen och afroamerikanska emigranter i 1960-talets Paris. 1997–1998 arbetade han med en serie fotografier, Detroit Photos, som dokumenterar ödsligheten och förfallet i efterdyningarna av den nedlagda bilindustrin. En besläktad filminstallation, Le Detroit, avslutades 1999. Genom Detroit-projekten fördjupades hans intresse för sambanden mellan människor och urbana rum i Nordamerika.

Stan Douglas arbetar främst som filmregissör och manövrerar skickligt stora persongallerier, kostymer och scenografier för att göra nedslag i historien. Hans kritikerhyllade fotografiska serie Crowds and Riots (2008) undersöker folksamlingsfenomen under 1900-talet i födelsestaden Vancouver. I ett nyare fotografiskt projekt, Midcentury Studio (2010–11), gick Douglas in i rollen som fiktiv fotograf och serien skildrar den tidiga pressfotografin i efterkrigstidens Nordamerika, mellan 1945–1951. I den följande serien, Disco Angola (2013), antog han identiteten av en fotojournalist på tidigt 1970-tal som parallellt återger inbördeskriget i Angola och den spirande undergroundkulturen kring discoscenen i New York. Hans projekt utforskar vidare politiska frågor om förhållandet mellan anti-etablissemangets disco och den revolutionära impulsen. Till en början var livsstilen kring disco ett nattligt undergroundfenomen i övergivna lagerlokaler. Musiken utvecklades ur funk och soul och rörelsen som helhet hämtade mycket inspiration från den afrikanska kontinenten. Den första hiten, ”Soul Makossa” (1972), har tillskrivits den kamerunske saxofonisten Manu Dibango och musiken och livsstilen blev en mobiliserande kraft för människor av olika etniciteter och sexualiteter.

Sedan slutet av 1980-talet har Douglas producerat verk som rymmer olika lager av iakttagelser om civilsamhällets framtid och en djupgående analys av det samtida subjektet utifrån en mängd källor och referenser, däribland verk av Franz Kafka, Samuel Beckett, Theodor Adorno och E.T.A. Hoffmann och filmer av Alfred Hitchcock, Akira Kurosawa och Orson Welles. Hans verk överbryggar avståndet mellan fotografins och filmens historier, alltid i förhållande till den samtida åskådaren. Stan Douglas har även en stark relation till performancekonsten, både som konstnär när han uppträder som de fotografer vars uttryck och stilar han använder, och som regissör när han arbetar med skådespelare för att skapa fascinerande iscensättningar.

Douglas arbeten har ingått i större grupputställningar, t.ex. Carnegie International, 1995; Whitneybiennalen, 1995; Skulptur Projekte Münster, 1997; Documenta, 1997; Berlinbiennalen, 1998; Sydneybiennalen, 2000; Istanbulbiennalen, 2001; São Paulobiennalen, 2002; Documenta, 2002; Venedigbiennalen, 2005 samt Moskvabiennalen, 2011, bland många andra. Ett urval av storskaliga separatutställningar under det senaste decenniet inkluderar presentationer på Irish Museum of Modern Art, 2015; Haus der Kunst, München, 2014; Carré d’Art – Musée Contemporain, Nîmes, 2013; Minneapolis Institute of Arts, Minnesota, 2012; The Power Plant, Toronto, 2011; Staatsgalerie Stuttgart och Württembergischer Kunstverein, Stuttgart, 2007 samt Studio Museum i Harlem, New York, 2005.

Stan Douglas representeras av David Zwirner Gallery, New York och London samt Victoria Miro, London.

Göteborg, 8 mars 2016