Äntligen, Kragsepian har fått ungar!

Även om Kragsepian klassas som vanlig i Sverige så vet vi väldigt lite om den. Det som är vanligt med den här gruppen av bläckfiskar, är att de är kortlivade och lever ofta inte mer än ett till två år, de dör ofta strax efter äggläggning. Honan beskrivs lägga 30–40 ägg, på hårda ytor, ofta i snäckskal. På Havets Hus i Lysekil tog äggen 182 dagar, alltså cirkasex månder på sig att kläckas. Ungarna blir fullvuxna efter ca åtta månader.

De beskrivs leva nära botten där de jagar kräftdjur och havsborstmaskar på djupa lerbottnar. Kragsepian blir ca 10 cm stora. Den har 10 armar varav åtta tydliga armar och två ofta gömda fångstarmar. Fångstarmarna är längre en de andra åtta och används för att fånga byten med. De lever ofta djupt, på 50 till 900 meters djup. I Sverige finns två arter av Kragsepia, slät (R. Macrosoma) och knottrig (R. Palpebrosa) Kragsepia. Vår art på Havets Hus är en slät kragsepia som vi fick av en lokal fiskare.

I det nya stora lerakvariet på Havets Hus hittade vi i våras cirka 17 st ägg på en av klippväggarna. Äggen är ca 1 cm i diameter, runda och blåsvarta som blåbär. Den vuxna bläckfisken dog kort efter äggläggningen vilket är normalt. Minst 15 av äggen har nu kläckts och de små bebisarna är knappt en cm långa och nästan genomskinliga. Några av dem sitter på leran och andra på glasrutan. Deras stora ögon glittrar och gör att man kan hitta dem när man lyser med en ficklampa över bottnen trots att bläckfiskarna är så små och akvariet är så stort.

De har pigmentceller på huden så att de kan ändra färg från rödaktig till grå. De får nu ofiltrerat kylt djupvatten dygnet runt för naturlig föda i form av plankton. Vi provar även ut om de gillar frysta små kräftdjur. Allt vi lär oss om arten och om vi kan föda upp den är av nytta för oss och vetenskapen.