Nu är hela Götaplatsen byggnadsminnesförklarad

Tidigare i år blev Konstmuseet och delar av Götaplatsen byggnadsminnesförklarade. Nu står det klart att även Stadsteatern, Konserthuset och Konsthallen blir byggnadsminnen.

– Det känns fantastiskt roligt att Higab nu har ansvaret för att bevara och vårda ytterligare tre av Göteborgs byggnadsminnen. Det skapar bra förutsättningar för att byggnaderna och den speciella miljön kring Götaplatsen bevaras, säger Boel Melin som är projektledare inom byggnadsvård på Higab.

I Länsstyrelsens motivering för Stadsteatern skriver man bland annat att ”byggnadens stilinslag med art deco är karaktäristiskt för byggnaden och är en av få representanter för denna stil i Göteborg”. Konserthusets byggnadsminnesförklaring motiverar man bland annat med att den är ”en del av Götaplatsens särpräglade arkitektoniska utformning och samspelar med de övriga kulturbyggnader som skapar platsens särskilda karaktär”. Om Konsthallen skriver Länsstyrelsen att ”byggnaden är mycket tidstypisk med sina klassicistiska stildrag och har höga arkitektoniska och konstnärliga värden såväl invändigt som utvändigt”.

I maj i år byggnadsminnesförklarade Länsstyrelsen Konstmuseet, de ursprungliga delarna av Götaplatsen och Poseidon-statyn. Det innebär att samtliga byggnader på Götaplatsen nu är byggnadsminnen.

Byggnadsminnen skyddas av Kulturminneslagen och varje enskilt byggnadsminne har egna skyddsbestämmelser som beskriver vilka hänsyn som ska tas och vad som ska bevaras. Länsstyrelsens beslut sker i samråd med fastighetsägaren och staden.

För mer information kontakta:

Boel Melin, projektledare byggnadsvård Higab, tel 031-368 53 03, boel.melin@higab.se

Mer information om husen på Götaplatsen:

Stadsteatern, som stod färdig 1934, är utformad i en unik blandning av art deco, 20-talsklassicism och modernism. Arkitekt var Carl Bergsten och scenkonstruktör var regissören Knut Ström. När teatern öppnade blev den en motvikt till privatteatrarna som tidigare varit det enda alternativet i stadens teaterliv. Här möttes det nya och det gamla, högre stånd och finkultur, folkbildning och arbetarkultur.

Konserthuset invigdes 1935 och beskrevs av arkitekten Nils Einar Eriksson som ”en krabba i en rektangel”, där krabban är den stora konsertsalen med 1 247 platser. Akustiken i salen är så bra att Konserthuset än i dag anses hålla världsklass. Det funktionalistiska huset är byggt i två våningar och entréfasaden är klädd med ljus marmor. Foajén i övervåningen har stora fönsterpartier med naturstenskolonner.

Konstmuseet byggdes mellan åren 1919-1923 efter ritningar av Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke och ingick som utställningsbyggnad under jubileumsutställningen 1923. Museet är utformat utifrån en stram och monumental klassicism med antika förebilder. Byggnadens avskalade fasad bryts upp av en klassicistisk fasaddekor med sju höga valvbågar. 1996 försågs museet med en ny entréhall och en tillbyggnad som bland annat rymmer Hasselblad Center.

Konsthallen uppfördes 1923, samma år som Göteborgs konstmuseum, som en del av Göteborgs 300-årsfirande. Arkitekterna var Sigfrid Ericson och Arvid Bjerke, som också ritade konstmuseet. Byggnaden är utformad i en tidstypisk stram klassicistisk tegelarkitektur. Fasaderna är klädda med gult tegel, vilket är utmärkande för byggnaderna runt Götaplatsen.

Läs mer om husen på higab.se