I ett nytt projekt ska forskare ta reda på vilka åtgärder som verkligen fungerar för att skapa en bra arbetsmiljö för våra hjärnor – en god kognitiv ergonomi. Uppdraget kommer från Myndigheten för arbetsmiljökunskap och ska resultera i en konkret och användbar kunskapssammanställning.
Assisterande sociala robotar i vård av äldre har potential att bidra till förbättrad livskvalitet men har ännu inte kommit till utbredd nytta. Orsaken till detta är bland annat att de utformats utifrån utvecklarnas antaganden om äldre personer i stället för att ta sin grund i användarnas behov. Nu startar forskare vid Högskolan i Skövde projektet RO-LIV där användarnas behov utgör utgångspunkten.
Varje år delar Skaraborgs Akademi ut pris till en doktorsavhandling som förtjänar extra uppmärksamhet. Avhandlingen ska ha skrivits av en doktorand vid Högskolan i Skövde. I år är det Kristina Carlén, lektor i folkhälsovetenskap, som får motta priset för sin avhandling ”Predictors of mental health in adolescents – with a salutogenic perspective”.
Forskningsresultat från Högskolan i Skövde visar att människor med diabetes typ 2 ökar sin förmåga att hantera sjukdomen när de får samtala om den i grupp. Det innebär ett ökat lärande för både patienter och vårdpersonal jämfört med traditionell patientundervisning. Reflektionsverktyg i form av fotografier hade extra stor, positiv påverkan på inlärningen.
Högskolan i Skövde delar varje år ut ett mångfaldsstipendium. 2023 tilldelas studenten Deborah Carlander stipendiet för sitt examensarbete Stimma lugnt - Ångestreducering via spel för kvinnor med autism. Årets stipendiat har i sitt examensarbete på programmet Dataspelsutveckling – design, utvecklat ett mobilspel som syftar till att minska ångest hos kvinnor med autism.
Människor dör i förtid på grund av ofrivillig ensamhet. Det vill forskare på Högskolan i Skövde ändra på. De har tagit fram ett utbildningsmaterial som ska öka kunskapen och medvetenheten om vilken betydelse social gemenskap har för vår hälsa.
Ett nytt labb är under uppbyggnad på Högskolan i Skövde. Där ska psykologiska experiment inom medvetandeforskning kombineras med VR-teknik. Kan forskarna få en virtuell kram att kännas verklig?
Innovationsprojektet Studio Ludum har med dataspel som drivkraft stöttat spelintresserade UVAS (unga som varken arbetar eller studerar) till att inleda eller återuppta studier och komma närmare arbetslivet. Projektet avslutas nu vid Högskolan i Skövde genom en digital slutkonferens. Men konceptet är framgångsrikt och Studio Ludum fortsätter i annan regi, tillsammans med bland annat Skövde kommun.
Över hundra forskare från över 40 länder världen över har sammanställt en enkät för att studera hur det nya coronaviruset och Covid-19 påverkar människors liv. Med i studien finns bland annat Pilleriin Sikka, lektor i kognitiv neurovetenskap vid Högskolan i Skövde.
Forskare vid Högskolan i Skövde har identifierat ett mönster i vår hjärnaktivitet, som förutspår upplevd ilska under tiden vi drömmer. Forskningen kan potentiellt hjälpa oss att förstå den biologiska grunden till det känslomässiga innehållet i mardrömmar. Studien är publicerad i The Journal of Neuroscience.
Under vecka 6 kommer en grupp studenter med medföljande lärare från Howest University att besöka Högskolan i Skövde. Press är då välkommen att lyssna till två intressanta föreläsningar och att träffa och intervjua våra gäster.
Projektet Hållbart arbetsliv, som har som mål att få ner sjuktalen inom vård- omsorgen i Götene, Hjo, Karlsborg och Lidköping, går in i en allt mer intensiv fas. Under onsdagen samlades ett åttiotal verksamhetschefer och HR-medarbetare vid Högskolan i Skövde för att lära sig mer om betydelsen av gott ledarskap och medarbetarskap.
Varje år skriver några av Högskolans studenter sina examensarbeten i utvecklingsland, genom Minor Field Studies (MFS), ett Sida-finansierat stipendium. En av dem är Theresa Skaf. Hon åkte till Sri Lanka för att förstå varför landet har högst andel självmord i världen. I resväskan på vägen packade hon ner slutsatser – och också upplevelser som är de mest spännande hon någonsin varit med om.
Ny forskning visar att regelbundna mikropauser i en massagefåtölj får människor att må bättre på jobbet bara efter bara några veckor. Samma avhandling från Jasmin Müller, adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar också att psykiska och fysiologiska aspekter hos individer faktiskt kan förbättras ”bara” genom att arbetsplatser deltar i en sådan studie.
I vården kan tiden vara knapp. Inte sällan med stress som följd. Nu får undersköterskor, sjuksköterskor och chefer från fyra skaraborgska kommuner lära sig mer om hur betydelsen av god arbetsmiljö och metoder för att förebygga och hantera stress. Målet? Att minska sjukskrivningarna.
Det handlar om att fokusera på det man som människa faktiskt kan göra något åt i sitt liv och inte på alla hinder och problem som ändå inte går att påverka. Det är utgångspunkten för forskningsprojektet Reflekterande KRAFT-givande samtal som drivs av Högskolan i Skövde. I projektet finns vård- och omsorgen i Lidköpings kommun, där både hälso- och sjukvårdspersonal och äldre personer deltar.
Under hösten pågår första insatsen i projektet Hållbart Arbetsliv i Skaraborg på Högskolan i Skövde. I den första insatsen deltar vård- och omsorgsförvaltningarna i kommunerna Götene, Hjo, Karlsborg och Lidköping med totalt 180 undersköterskor och vårdbiträden. Projektet undersöker hur man effektivt kan arbeta med att förebygga psykisk ohälsa.
Idag är behovet av stöd för att främja individers välbefinnande hos arbetsgivare stort. I programmet Kognitiv neurovetenskap – tillämpad positiv psykologi, som tidigare hette Psykologisk coach, får studenterna både en solid akademisk grund men också kompetens för att i praktiken möta arbetsgivarnas behov av förebyggande insatser. Utbildningen vid Högskolan i Skövde är unik.
Sjuksköterskestudenten Roberta Eriksson vid Högskolan i Skövde blev i december en av sex finalister till Queen Silvia Nursing Award. Robertas bidrag var en individuell minneslåda som ska hjälpa äldre med demens att minnas positiva minnen och få ökat välbefinnande.
Hunden är människans bästa vän, sägs det. Och kanske ligger det mycket mer i uttrycket än man kan tro. Linda Handlin, som forskar vid Högskolan i Skövde, menar att när en hundägare interagerar med sitt djur sker en höjning av hormonet oxytocin - ett hormon som minskar stress, ökar välbefinnande och helt enkelt gör oss gladare.