Gå direkt till innehåll
Mamma med barn på sjukhus. På bilden står det När ett barn blir allvarligt sjukt förändras allt. Även familjens ekonomi.
Hjärtebarnsfonden och AjaBajaCancer lanserar VAB-räknaren som gör det möjligt för dig att räkna på vad kostnaderna för vård av allvarligt sjukt barn kostar familjen.

Pressmeddelande —

Vad kostar ett allvarligt sjukt barn?

STOCKHOLM
23 OKTOBER 2026


Ett allvarligt sjukt barn behöver sin förälder nära. Då hamnar sådant som arbete i skymundan, men hur påverkar det egentligen familjens ekonomi? Hjärtebarnsfonden och AjaBajaCancer lanserar nu VAB-räknaren i syfte att åskådliggöra den ekonomiska utsatthet som ofta drabbar familjer som lever med ett allvarligt sjukt barn.

När ett barn blir allvarligt sjukt finns bara en sak som verkligen betyder något: Att få vara nära. Att sitta bredvid sjukhussängen. Att följa med på undersökningar. Att vänta på besked och hålla barnets hand när det gör ont. Man försöker vara förälder mitt i något som ingen förälder ska behöva vara med om.

Samtidigt fortsätter resten av livet. Hyran ska betalas, maten ska handlas och räkningarna kommer precis som vanligt.

– Medfödda hjärtfel förändrar allt. När ett barn behöver avancerad vård vill föräldrarna kunna lägga all sin kraft på att finnas nära. Då ska oron för ekonomin inte behöva bli ytterligare en börda. Med VAB-räknaren vill vi synliggöra familjernas verklighet och behovet av ett tryggare ekonomiskt stöd när livet ställs på ända, säger Linda Sundberg, generalsekreterare för Hjärtebarnsfonden.

För många drabbade familjer innebär vård av ett allvarligt sjukt barn inte bara oro, sömnlösa nätter och ett liv som plötsligt ställs på ända. Det innebär också att inkomsten förändras, i vissa fall kraftigt och under lång tid. Därför lanserar nu AjaBajaCancer och Hjärtebarnsfonden VAB-räknaren. På sidan fyller du enkelt i din inkomst och räknar ut vad du per månad skulle ha kvar att leva på om du under en längre tid skulle behöva lämna arbetet för att ta hand om ditt allvarligt sjuka barn.

"Till en början gick vi back ca 48.000kr i månaden. Sedan har det sjunkit desto mer vi kunnat arbeta. Idag efter 18 månader av behandling går vi bara back 20.000kr per månad. Vi är tacksamma över att bolåneräntorna sjönk under året".
(Citat från föräldrar med ett allvarligt sjukt barn. Hämtat ur AjaBajaCancers rapport Barncancervardagen 2026.)

För de flesta av oss är det bara en uträkning. För andra är det vardag. Ingen förälder som kämpar för sitt barns liv ska behöva ligga vaken om natten och fundera på om pengarna kommer att räcka till slutet av månaden.

I en pågående enkät till Hjärtebarnsfondens medlemmar visar tidiga svar att majoriteten av familjerna behövt ta av sina sparpengar den senaste månaden, på grund av VAB-dagar.

För Hilmas familj blev ekonomin ytterligare en oro i en redan svår situation.

– Vi var redan så oroliga för hur Hilma mådde. Samtidigt behövde vi tänka på alla räkningar som skulle betalas och vad vi kunde dra ner på. Självklart var vi båda hos henne, dag som natt. Det var där vi behövde vara. Livet ställdes på paus. Men räkningarna pausade inte, berättar Jennifer Nilsson, förälder till Hilma.

Den nya VAB-räknaren synliggör den ekonomiska verklighet som många familjer tvingas hantera när ett barn blir allvarligt sjukt. Hjärtebarnsfonden och AjaBajaCancer har gått samman i initiativet eftersom de ser samma mönster hos de familjer de stöttar: när ett barn blir allvarligt sjukt påverkas hela familjens ekonomi. Genom VAB-räknaren vill organisationerna öka förståelsen för den ekonomiska konsekvenserna som kan följa i en redan utsatt situation, och samtidigt belysa behovet av bättre stöd för drabbade familjer.

–Ingen förälder ska behöva välja mellan att finnas vid sitt barns sida och att få ekonomin att gå ihop. Med VAB-räknaren vill vi synliggöra de ekonomiska konsekvenser som ofta följer när ett barn blir svårt sjukt och skapa större förståelse för den verklighet många familjer lever i, säger Charlotte Järeby Hellman, generalsekreterare AjaBajaCancer

Räkna själv. Se vad som händer med din ekonomi när arbetet tvingas vänta för att ditt barn behöver dig.
KLICKA TILL VAB-RÄKNAREN



Om Hjärtebarnsfonden:

Hjärtebarnsfonden är en ideell organisation som arbetar för att ingen människa ska lida av ett medfött hjärtfel. De stöttar forskning och utveckling, anordnar event, hjälper drabbade och närstående samt för hjärtebarnens talan i samhällsdebatten.

Om AjaBajaCancer:

AjaBajaCancer är en ideell organisation som underlättar vardagen för familjer som lever med barncancer. De erbjuder familjer både ekonomiskt, psykologiskt och socialt stöd genom exempelvis presentkort på mat, biljetter till evenemang eller samtalsstöd.

Relaterade länkar

Ämnen

Kategorier

Regioner


Varje år föds cirka 2000 barn med hjärtfel i Sverige. Hjärtebarnsfonden stödjer drabbade familjer och forskning om medfödda hjärtfel. Hjärtebarnsfonden arrangerar läger och hjärtedagar för tusentals deltagare per år.
Hjärtebarnsfonden lever upp till Giva Sveriges kvalitetskod och har 90-konto. www.hjartebarnsfonden.se

Kontakter

  • Vad kostar ett allvarligt sjukt barn? Nu kan du räkna på det som du aldrig tänkt att du behöver.
    Vad kostar ett allvarligt sjukt barn?
    Licens:
    Medieanvändning
    Filformat:
    .jpg
    Storlek:
    1960 x 1200, 1,27 MB
    Ladda ner

Relaterat innehåll

  • Sorg tar inte slut efter tio dagar – men det gör sorgepengen

    Varje år dör nästan 500 barn i Sverige. För deras familjer blir livet aldrig detsamma. Att mista ett barn är bland det mest smärtsamma du som förälder kan vara med om. Sorgen upphör inte plötsligt, men samhällets stöd gör det. I dag har föräldrar rätt till tio dagars tillfällig föräldrapenning, så kallad sorgepeng, när de mister ett barn. Tio dagar. Det räcker knappt till att ordna begravningen oc

  • Svensk studie: Ökad risk för sämre skolresultat vid hjärtfel

    Barn och ungdomar med medfödda hjärtfel har en ökad risk att få sämre skolresultat än sina jämnåriga. Det visar en ny nationell studie från Sverige, publicerad i Journal of the American Heart Association.
    Studien har genomförts av forskare från bland annat Karolinska Institutet, Karolinska Universitetssjukhuset och Linköpings universitet. Förstaförfattare är Sofia Ekmark Sergel, specialistläkar