Frankenstein lär framtidens intelligenta vårdmaskiner empati

Hur kan vi i framtidens digitaliserade vård få artificiell intelligens  att känna empati? Vårdande monster kan ge oss svaren, säger Martin  Salzmann-Erikson forskare vid Högskolan i Gävle.

Om 25 år går maskinerna förbi

Dagens  artificiella intelligens (AI) ligger på en femårings nivå, men den  teknologiska utvecklingen går i en rasande fart och processorerna  fördubblar sin kapacitet var 18:e månad. 

Forskarna förutspår att den första datorn som helt matchar en människas intellekt endast är ett par decennier bort.

- Robotar med en vuxen människas intellektuella förmåga ligger alltså inte så långt bort, säger Martin Salzmann-Eriksson.

Maskiner som bestämmer över liv och död

Man  kan tänka sig att det kommer att finnas medicinsk-teknisk  appartur kopplade till AI som kanske bestämmer över liv och död i  situationer när människor ligger i livets slutskede.

Finns  det då en artificiell intelligens som styr där så är risken att  matematiska algoritmer och ekonomiska incitament kopplade till  sjukhusets ekonomi styr, snarare än mänskliga värderingar om vad liv och  empati och omsorg är.

-  Vårt projekt ska ge ledtrådar om hur empati förhåller sig till  artificiell intelligens och bidra med kunskap som kan vara till nytta i  utvecklingen.

Vårdande monster

Artificiell  intelligens är mänskliga skapelser, precis som monster. Och genom att  titta på vårdande monster hoppas forskarna lära sig vilka situationer  som framkallar empatisk förmåga som till exempel kärlek, skydd och  bevakning.

Genom  att sedan applicera hur monster vårdar i ett protokoll till denna  artificiella intelligens, kunna förhindra den dystopiska världsbild som  många målar upp, när den artificiella intelligensen överskrider  människans,

Det kanske mest kända exempelet här är Terminatorfilmerna, där maskinerna ska utrota människorna.

-  Det är viktigt att bredda förståelsen av vad vård är och att utmana  de traditionella sätten att se på vård och vårdande.  Att titta på vilka  andra situationer som finns där man kan se vårdande aktiviteter.

-  Monster som vårdar ger en möjlighet att studera omvårdnad utanför  traditionella omvårdnadssituationer där den oftast tas för given.

Forskarna vill utmana

Traditionellt  har ju vård och vårdande verksamhet oftast studerats utifrån de  verksamheter där vård förekommer, sjukhusmiljöer, äldreboenden, hemvård  osv.

-  Vi vill titta på situationer där monster i populärkulturen frångår de  här stereotypiska karaktärerna av att vara monster. Och då se på  situationen, vem och när och hur och vad det kommer sig att de här  monstren för en stund i alla fall bli omsorgsfulla och vårdande.

- Katalogisera sådana händelser och titta på i vilka situationer detta sker, och vilka olika typer av monster som gör det.

Help save the planet, report a caring monster

Projektet som Martin Salzmann Eriksson driver tillsammans med Henrik Eriksson, kallas Caring Monsters.

På sajten Caring Monsters under devisen "Help save the planet, report a caring monster"  samlas den globala allmänhetens observationer av monster i  populärkulturen in.

Forskarna  hoppas på att tillräckligt många rapporter ska komma in via den  internationella rapporteringssidan under det närmsta året

-  Detta är ett projekt inom ramen för grundforskning så vi vet inte  riktigt idag vart det kommer att leda. Det är lite som all annan  grundforskning, som vanligtvis är mycket mer etablerad inom  naturvetenskapen,

För mer information vv kontakta:
Martin Salzmann-Erikson  Doktor i vårdvetenskap, post-doc vid Högskolan i Gävle 
Telefon: 0707-10 69 99 
E-post: martin.salzmann@hig.se
Webb: http://hig.se/mansan

Henrik Eriksson  Professor i omvårdnad vid Röda Korsets Högskola, Stockholm 
Telefon: 08 587 516 70
E-post: henrik.eriksson@rkh.se

Text: Douglas Öhrbom
Foto: Ove Wall