Norska vikingaskepp bevaras med hjälp av forskning vid Högskolan i Gävle

På Vikingskipshuset i Oslo förvaras vikingatidens bäst bevarade skepp.

Med hjälp av en metod utvecklad på Högskolan i Gävle kan luften i muséet förbättras så att de känsliga vikingaskeppen inte bryts ned på grund av stora mängder besökare eller årstidernas skiftningar.

Mikael Björling, kemist vid Högskolan i Gävle, har varit med och utvecklat metoden som går ut på att mäta flödet av luft i en byggnad för att sedan kunna förbättra luftkvalitén.

- Vi på Högskolan i Gävle är en av få aktörer i världen som kan utföra den här metoden. En viktig fördel med metoden är att mätutrustningen lätt kan skickas med posten och att själva provtagningen utförs av personal på plats. Guro Hjulstad vid Vikingskipshuset kontaktade mig efter att ha hört om metoden via ett annat projekt i Danmark, säger Mikael Björling.

Metoden går ut på att en minimal och ofarlig mängd spårgas släpps ut via ampuller i alla delar av en byggnad. Därefter mäts koncentrationen av gas i byggnaden med hjälp av provrör innehållande aktivt kol som absorberar gasen. På det här sättet åskådliggörs hur ventilationen fungerar i en lokal och var luftutbytet behöver förbättras. Metoden har använts många gånger tidigare, bland annat vid ett av Boverkets projekt Betsi (Byggnaders energianvändning, tekniska status och inomhusmiljö) som gick ut på att utvärdera luftutbytet i fler än 5000 småhus och lägenheter över hela Sverige.

Men den här gången var uppdraget alltså lite annorlunda. Muséet i Oslo ville undersöka luftutbytet så att mängden besökare och skiftet mellan årstiderna inte påverkar de utställda vikingaskeppen negativt. De tre skeppen är världsunika eftersom de är så välbevarade. Trä bevaras bäst när inomhusmiljön är någorlunda stabil, men vilka parametrar som är bäst behöver utredas mer. Det finns exempelvis argument både för att sänka och att höja den relativa luftfuktigheten.

- Luften där fartygen står är oerhört viktig för hur väl de bevaras. Muséet har normalt en massa besökare och deras utandningsluft innehåller mycket fukt som kan bli kvar i byggnaden och störa konserveringen av skeppen, säger Mikael Björling.

Eftersom gasen som används vid mätningarna släpps ut i extremt små mängder så gick undersökningen att utföra med besökare på plats i museet. Byggnaden hade nyligen renoverats och fått brandsäkra fönster. Under mätningarna blev det tydligt att det hade påverkat luftutbytet negativt då mer fukt riskerade att bli kvar i muséet, vilket kan påverka skeppens skick på sikt. Att känna till det faktiska luftutbytet i utställningslokalerna är en förutsättning för att kunna uppskatta fukttillskottet till byggnaden vid olika klimatförutsättningar och besökstryck. Observationerna kan sedan kopplas ihop med andra undersökningar om nedbrytningsprocesserna i de bevarade skeppen.

Under projektets gång blev det klart med finansiering för ett nytt museum där vikingaskeppen ska förvaras och visas upp.

- Vår studie kommer delvis ligga till grund för hur den nya museibyggnaden ska konstrueras för att den ska bevara skeppen på ett så bra sätt som möjligt, säger Mikael Björling.

Fakta:
Länk till studien (Air Exchange Rate and Internal Air Flows in a Naturally Ventilated Museum Building)

Kontakt:

Mikael Björling, docent i fysikalisk kemi vid Högskolan i Gävle, 026-64 84 08
Anders Munck, pressansvarig vid Högskolan i Gävle, 070-794 65 23