Emilija hittade gemenskapen i föreningslivet – nu vill hon inkludera fler kvinnor

När Emilija Koloska Veljanoski var 21 år flyttade hon till Sverige från Nordmakedonien. Drygt tio år senare balanserar hon livet som verksamhetschef och student med uppdraget som ordförande i HSB brf Esplanaden i Nya Hovås. Och Emilija verkar för att fler – inte minst kvinnor – ska våga ta plats vid styrelsebordet: ”Hade det inte varit för kvinnorna i mitt liv hade jag inte varit där jag är idag”, säger Emilija.

När Emilija Koloska Veljanoski flyttade till Sverige från Nordmakedonien år 2013 var hon 21 år gammal. Som utbildad fysioterapeut hade hon hoppats kunna arbeta med det även här, men att ta svensk legitimation visade sig vara krångligt och att lära sig ett helt nytt språk var en stor omställning. Emilija bestämde sig för att testa på något annat.

Ett drygt decennium senare är Emilija både verksamhetschef i Bräcke Diakoni och utbildar sig till fastighetsförvaltare. Samtidigt har Emilija ett stort intresse för föreningslivet och sitter just nu som ordförande HSB brf Esplanaden i Nya Hovås – en av flera styrelseroller hon haft de senaste åren. Att engagera sig i föreningslivet var ingenting hon hade planerat – men det visade sig vara en viktig väg till gemenskap som ny i Sverige.

– Det har stärkt mig ännu mer i att våga ta plats i samhället, att inte låta språket eller min bakgrund definiera mig – utan allt jag faktiskt har att bidra med.

Blev snabbt ordförande
Allting tog sin början på HSB brf Stjärnbilden. Under sin föräldraledighet var Emilija ofta ute på gården med sina två små barn, och hjälpte till att göra det fint och trivsamt. Två kvinnor i föreningens styrelse såg Emilijas engagemang för föreningen och uppmuntrade henne att gå med i styrelsen. I den satt mestadels män, och de ville gärna se fler drivna kvinnor ta plats.

Emilija gick med – och hon utvecklades snabbt. Efter två år tyckte kvinnorna att hon var redo för ordföranderollen, något som resten av styrelsen höll med om.

– De trodde på mig redan innan jag gjorde det själv. Med deras stöd vågade jag ta klivet in i styrelsearbetet, och det är ett av de bästa besluten jag har tagit.

En tygkasse för varje åtagande
Nu har Emilija och familjen flyttat till nybyggda HSB brf Esplanaden. Där är hon inte bara sittande ordförande, utan var även med i byggstyrelsen innan huset stod klart. Utöver det har hon varit ledamot i en HSB-samfällighet med totalt sju olika föreningar och har varit aktiv ledare sonens handbollsklubb.

Att balansera ordförandeuppdraget med både heltidsjobb och studier kräver både struktur och engagemang. I hallen hemma hänger en tygkasse för varje åtagande; när hon ska på ordförandeuppdrag tar hon tygpåsen med HSB-loggan på, packad med protokoll och anteckningsblock, och ger sig iväg.

– Det är mycket jobb, men det ger så mycket tillbaka. Att få vara delaktig i att skapa ett boende och en närmiljö som jag och mina grannar trivs i – det är stort att få vara en del av.

En kvinnlig förebild i en mansdominerad miljö
Att som ung kvinna ta plats vid styrelsebordet, som länge varit en mansdominerad miljö, har inte alltid varit enkelt. Emilija har stött på fördomar och skepticism – men hon är trygg i sig själv. Det tackar hon sin mamma för, som efter pappans tidiga bortgång fick ta en dubbel föräldraroll – och visade att ingenting är omöjligt.

Idag vill Emilija stötta och inspirera fler kvinnor att våga ta plats i föreningslivet – på samma sätt kvinnorna i HSB brf Stjärnbilden en gång trodde på henne. Hittills har hon fått ett tiotal kvinnor att våga ta sig an styrelseroller. Och under de senaste åren tycker Emilija sig ha sett en förändring. Där har HSB:s övergripande jämställdhetsarbete spelat en viktig roll, menar hon.

– Hade det inte varit för kvinnorna i mitt liv hade jag inte varit där jag är idag. Det handlar om att ha någon som visar vägen och ger mod att ta första steget. Jag ser allt fler unga kvinnor som vågar ta plats, ställer frågor, vill förstå och bidra – och det ger mig hopp. Framtidens föreningsliv behöver just den energin!