Juridiskt kaos kvarstår med Post- och telestyrelsens framstressade 5G-auktion

Förvaltningsrätten i Stockholm har beslutat att inte pröva Huaweis begäran om inhibition av Post- och telestyrelsen (PTS) beslut att redan den 19 januari 2021 påbörja auktionen av 5G-licenser. Detta kommer resultera i svåra konsekvenser för den svenska 5G-utbyggnaden. PTS hantering av processen har lett till juridiskt kaos och kommer att försvåra, fördyra och försena den svenska 5G-utbyggnaden i flera år.

PTS meddelade i oktober 2020 att produkter från Huawei inte får användas i de framtida 5G-näten.

Dessa villkor inför auktionen av 5G-licenser överklagades i november 2020. Prövningen har bekräftats som oviss och kommer att fortsätta i Förvaltningsrätten i Stockholm för att sannolikt avslutas i april 2021. Trots att den rättsliga prövningen av auktionsvillkoren pågår meddelade PTS den 18 december att myndigheten skulle gå vidare med auktionen. Huawei lämnade den 8 januari in ett överklagande med begäran om inhibition, det vill säga att auktionen ska invänta den rättsliga prövningen av auktionsvillkoren. Det är denna begäran som förvaltningsrätten nu alltså avsäger sig att pröva.

–Det är självklart att vi kommer att försöka uttömma alla juridiska möjligheter för att skydda våra tillgångar, våra kunders möjligheter att välja oss och våra medarbetares arbetsplatser.Huawei är dock fortfarande berett att ha en konstruktiv och transparent dialog med PTS för att hitta en lösning som tillgodoser alla parters legitima intressen, säger Kenneth Fredriksen, EVP, Huawei Central East Europe & Nordic Region.

–Det är helt orimligt att genomföra 5G-auktionen med start på tisdag. Juridiskt kaos råder. Domstolsprocesserna om förbudet – själva grundfrågan – är inte avgjorda. Operatörerna förväntas betala miljardbelopp för 5G-licenser utan att veta hur villkoren kommer att utformas. PTS kommer nu med sin framstressade auktion att skapa irreparabla skador på den svenska 5G-utbyggnaden, säger Ola Hansson, Huaweis advokat.

Att pressa fram 5G-auktionen innan den rättsliga situationen har löst sig skjuter i sank hela idén med en auktion. Operatörerna kommer ha mycket svårt att lägga miljardbelopp i en budgivning om 5G-licenser när det råder total ovisshet om vilka villkor som kommer att gälla och därmed också vad totalkostnaden för nödvändiga investeringar blir.

Operatörerna måste också bestämma om de ska påbörja en onödig ombyggnad av näten eller vänta och se hur rättsprocessen utvecklas. En eventuell ombyggnad behöver ske redan nu eftersom den 5G-utrustning som används bygger på att det finns 4G-utrustning på plats – ett arbete som kommer att ta extra tid och kosta miljardbelopp. Även om domstolarna när den rättsliga prövningen är klar kommer fram till att de villkor som skulle ha uteslutit Huawei som leverantör till operatörer i Sverige är rättsvidriga, har auktionen då redan genomförts under felaktiga förutsättningar.

–En auktion där operatörerna köper grisen i säcken kommer inte bli en bra auktion. PTS agerande riskerar därför att bli väldigt kostsamt för både mobiloperatörerna och Huawei. Men vad värre är: Kostnaderna är förmodligen ännu större för samhället, fortsätter Ola Hansson.

Bara utfasningen av Huaweis utrustning i existerande infrastruktur – i enlighet med PTS föreslagna villkor – kan kosta de aktuella operatörerna nära 10 miljarder kronor, enligt en ekonomisk rapport från Avance Attorneys. Till detta kommer ytterligare minst lika stora samhällskostnader relaterat till försenad och mer komplicerad 5G-utbyggnad. Om Huawei utesluts uppstår dessutom bristande konkurrens bland leverantörerna, vilket i slutändan kommer att drabba privatpersoner och företag. Användaravgifterna för konsumenter kan öka med upp till 20 procent, enligt Huaweis uppskattningar.

–EU:s medlemsstater har gemensamt tagit fram en verktygslåda med åtgärder för att garantera säkerheten i 5G-näten. Sverige slår dock in på en helt egen och extrem linje som bryter mot EU:s intentioner. Huawei har konsekvent framfört sin fulla förståelse för svenska myndigheters viktiga fokus på nationell säkerhet, men samtidigt försökt visa hur andra EU-stater lyckas förena högt ställda säkerhetskrav med ett system som bygger på fri konkurrens och fortsatt innovation, avslutar Ola Hansson.