Bernkonventionens nedgraderade skyddsstatus för vargar har trätt ikraft

Bernkonventionens beslut, den 7 mars 2025, att nedgradera skyddsstatusen för vargar har trätt ikraft. Det innebär att vargen flyttats från ”strikt skyddad” till ”skyddad”. Denna förändring, som kommer att återspeglas i EU:s habitatdirektiv, möjliggör åtgärder som avlivning av problematiska vargar och införande av jaktkvoter.

Syftet med förändringen

Förändringen är resultatet av omfattande lobbying från landsbygdsgrupper men är fortfarande kontroversiell. Den ger ett ytterligare verktyg för viltförvaltning, men kräver varsam hantering. Medlemsstaterna måste göra betydande investeringar i övervakning och institutionella strukturer för att säkerställa en hållbar användning.

Viltets återkomst

Under de senaste 30 till 40 åren har stora rovdjur som brunbjörn och varg gjort anmärkningsvärda återkomster. Detta är delvis tack vare naturskyddslagar som Bernkonventionen och habitatdirektivet, vilka även har bidragit till återhämtningen av deras bytesdjur, såsom hjort och vildsvin. Detta är en betydande (och sällsynt) framgång för naturvården.

Konfliktpotential

Återkomsten av vargar och björnar (liksom hjort och vildsvin) har också återuppväckt konflikter kring viltets påverkan – särskilt skador på boskap och oro för säkerheten. Detta är en utmaning för landsbygdssamhällen, särskilt för lantbrukare, herdar och jägare, och har väckt debatter om vår relation till naturen.

”CoCo-projektet kommer vid en avgörande tidpunkt – det kommer att tillhandahålla värdefull kunskap för att vägleda politiken när fokus skiftar från ‘hur förhindrar vi att stora rovdjur utrotas?’ till ‘hur lever vi med en naturvårdsframgång?’. Vi kan inte utlova enkla svar, men vi kan åtminstone säkerställa att en mångfald av perspektiv får en röst i diskussionen.”
Professor John Linnell, Inland Norway University of Applied Science, projektledare för CoCo-projektet

”CoCo-projektet syftar till att balansera det top-down-styrda politiska tillvägagångssättet som hittills tillämpats genom att integrera lokala röster och ge lokal kunskap samma tyngd som akademiska angreppssätt. Genom att engagera lokala samhällen i medskapandet av projektets upplägg, och genom att respektera deras insikter, strävar projektet efter att utforma hållbara modeller för samexistens.”
Katrina Marsden, programchef, adelphi, ansvarig för spridning och medskapande.