Samlad bedömning Del 2. Kostnadsersättningarna och de oönskade aktörerna

Den 18 maj fattar Göteborg stad ett nytt beslut om bidrag till studieförbundet Ibn Rushd. Men beslutet står i skuggan av en kritiserad granskning och samlad bedömning ledd av Socialnämnd centrum. Ibn Rushd kallar processen ett demokratiskt haveri och utrycker stark kritik mot Göteborg stads hantering av ärendet. Därför lyfter Ibn Rushd sin syn på den samlade bedömning i en ny artikelserie. Varför borde beslutet om att stoppa bidrag till Ibn Rushd rivas upp? Och för det andra, hur tar sig samarbetet mellan Göteborg stad och Ibn Rushd vidare?

I muntlig överläggning med Ibn Rushd förklarar Göteborg stad att den samlade bedömningen handlar om att KPMG fastslagit att det finns en ekonomisk kedja där pengar kan nå, vad Göteborg stad kallar, oönskade aktörer.

Den ekonomisk kedjan Göteborg syftar på är studieförbundens sektorsvanliga kostnadsersättningar för folkbildningsverksamhet. Medan “oönskade aktörer” är hur staden refererar till Ibn Rushds samverkansorganisationer. Varav flera, enligt Göteborg stad, har haft eller kan ha kopplingar till enskilda individer som uppfattas som problematiska.

Göteborgs stads oro för de oönskade resulterar bland annat i en begäran om att Ibn Rushd ska utreda ett antal enskilda personers åsikter för upp till 10 år sedan. Ingen hänsyn tas till att personer tillhör externa organisationer, aldrig varit del av Ibn Rushds verksamhet eller att personerna har bytts ut för länge sedan i organisationen. De flesta källor som den samlade bedömningen bygger på är debattartiklar och twittertrådar från hörn på nätet där den muslimska folkbildningsrörelsen ses som ett hot mot svensk kultur istället för en del av den.

Trots att Ibn Rushd går med på att ta fram underlag på enskilda personer så är inte Göteborg stad nöjd. I den samlade bedömningen uppmanar Göteborg stad Ibn Rushd att gå längre än vad man redan gjort för att stärka den interna kontroll. Mer måste bli känt om varje person som är del av Ibn Rushds verksamhet. Ingen extern aktör är för marginell. Ingen muslim är för oskyldig för att utredas.

“Förvaltningen anser att det är viktigt att Ibn Rushd utvecklar sitt arbete med att kontrollera vad som är känt om de organisationer de beslutar att samarbeta med […].”

Men Ibn Rushd är mycket oroad för att en allt för bred tolkning av kontroll kan vara integritetskränkande och ha en avkylningseffekt på engagemanget i civilsamhället. Allt för hård kontroll kan enligt Ibn Rushd hämma studieförbundens uppdrag att verka som demokratiskolor.

– Risken när man allvarligt begränsar demokratifrämjande verksamhet är att samarbete med aktörer, i stort behov av en demokratiutvecklingsresa, diskvalificeras från viktiga insatser. Det blir omöjligt för oss att jobba med demokratiutveckling, säger Alve Högman, förbundschef på studieförbundet Ibn Rushd.

Göteborg stads samlade bedömning slår trots allt fast att Ibn Rushd uppfyller befintliga demokratikrav och är demokratisk, kan genomföra interna kvalitétsgranskningar och har rutiner för samverkan. Detta borde bidra positivt till beslutet. Men det gör det inte.

Istället verkar Göteborg stad vilja skriva om en hundraårig folkbildningstradition och avveckla kostnadsersättningarna genom att göra det omöjligt för ett studieförbund att uppfylla kriterierna för vad som är känt om en person eller organisation.

“Den kommande bidragsmodellen, som nu tas fram, behöver tydligare hantera vilket ansvar studieförbunden har för samarbetsorganisationers egen samverkan med ytterligare aktörer.”

Vidare anmärkningsvärt är att Göteborg stads samlade bedömning talar för att granskningen av Ibn Rushd är normerande. Och att den nya bidragsmodellen som man håller på att utveckla bör dra lärdom från granskningen av Ibn Rushd. Något som kommer drabba alla studieförbunden och påverka hundratals föreningar som är medlemmar i dem eller som väljer att samverka med dem.

“Den kommande bidragsmodellen, som nu tas fram, behöver tydligare hantera vilket ansvar studieförbunden har för samarbetsorganisationers egen samverkan med ytterligare aktörer. Det kommer gynna alla studieförbund i deras arbete med de många hundra samverkanspartner som de har gemensamt.”

Göteborg stads inställning till studieförbundens kostnadsersättningar riskerar att radikalt göra om civilsamhälleskartan och kraftigt begränsa hur föreningar kan verka i Göteborg.

__________________________________

Om kostnadsersättningar:

Kostnadsersättningar är kostnader som är kopplade till cirkeln. Du och din cirkel kan exempelvis få ersättning för lokalhyra eller arbetsmaterial. Den här ersättningen utbetalas retroaktivt, och grundas på underlag som kvitton och bankutdrag.