Årets halaste månad är här – så halkar svenskarna

Nästan var fjärde svensk upplever is och halka som ett problem, och störst är problemet bland kvinnor. Det visar sig när svenska Icebug undersöker hur stadigt svenskarna står – bokstavligt talat. Med de absolut mest olycksdrabbade månaderna för dörren släpper Icebug nu insikterna från den årliga Halkrapporten.

• Halkan gör oss stillasittande. Sex av tio svenskar vistas mindre tid utomhus under vintern än under sommaren, och halka är en av de vanligaste orsakerna.
• Stockholmarna uppger att de skadat sig mest det senaste året på grund av halka, och de är också mest missnöjda med halkbekämpningen.
• December och januari står för 60 procent av alla halkolyckor som kräver vård. Flest halkar mellan lunch och 20-tiden på kvällen.
• Som halast riskerar det att vara på markstensbeläggningar och gatsten, medan asfalt är lite mer greppvänligt.
• Att halka är pinsamt – mest för de yngre. Om olyckan är framme och svensken vurpar, väljer en majoritet att ställa sig upp snabbt och låtsas som att inget hänt. Var fjärde drar till med en svordom.

25 000 fotgängare skadas varje år på grund av den svenska halkan, och även om det är svårt att redogöra för de samhälleliga kostnaderna uppskattar SIS, svenska institutet för standarder, att kostnaderna för halkrelaterad vård uppgår till cirka 11 miljarder kronor. Icebug vill hjälpa människor att komma ut och röra sig utomhus, och har gjort sig kända som pionjärer inom grepp som man kan lita på. Nu släpper man alltså årets Halkrapport, en återkommande kartläggning av svenskarnas grepp under vinterhalvåret.

– Tyvärr ser vi återkommande att svenskarna upplever halkan som ett relativt stort problem, och vi vet att den får många att känna sig begränsade och stannar inne i stället för att komma ut och röra sig och ha roligt. Vi vill ändra på det. Det går att ta kontroll över sitt grepp, säger Marie Thomasson, kommunikationschef på Icebug.

Nästan en fjärdedel, 23 procent, av svenskarna har haft problem med snö och is när de motionerat eller promenerat under det senaste året. Föga förvånande är äldre mer besvärade av is och snö än de som är yngre. I norra och mellersta Sverige upplever så många som fyra av tio problem med halka på grund av snö och is. Mellersta Sverige är också i majoritet när det kommer till halkrelaterade olyckor registrerade hos Socialstyrelsen, med mer än 390 fall per 100 000 invånare. En trolig bidragande orsak är att mellersta Sverige upplever temperaturer kring noll i större utsträckning än andra delar av landet.

Undersökningen visar intressanta geografiska skillnader. Exempelvis är stockholmarna mest missnöjda med halkbekämpningen i den egna regionen. I huvudstaden svarar mer än hälften, 53 procent, att de tycker att halkbekämpningen är otillräcklig. Sydsvenskarna är de som är mest nöjda, vilket går i linje med att de också sticker ut som de som haft minst problem med halka det senaste året enligt undersökningen.

Dessutom finns det en rättviseaspekt på halkan. Kvinnor skadar sig både oftare och mer allvarligt på grund av halkolyckor på snö och is, än män. Kvinnor känner sig också mer begränsade av halka, med resultatet att de stannar inne under vinterhalvåret på grund av den.

– Vi vill lyfta fler aspekter av halkproblematiken, öka kunskapen om hur man kan använda greppet under sulan för att erövra den där härliga frihetskänslan – att kunna röra sig fritt oberoende av väglag, ålder och kön, säger Marie Thomasson.

Här kan du läsa hela rapporten och ladda ner: Halkrapporten

Om undersökningen

Studien har genomförts i datainsamlingsföretaget Norstats svenska omnibus, från ett riksrepresentativt urval individer i åldern 18-89 år. Totalt gjordes 1005 intervjuer under perioden 19–25 september 2023. Datan har vägts för att spegla befolkningens demografi på bästa sätt. Resultatet redovisas på de åtta NUTS-2-regionerna, där Mellersta Norrland och Övre Norrland har slagits ihop i redovisningen. I Halkrapporten sammanställs även siffror från tidigare undersökningar och forskningsrön- och resultat från svenska myndigheter och institut.