Slopa skatten på plastbärkassar

Den skatt på plastbärkassar som infördes för två år sedan har inte uppfyllt sitt syfte. Skatteintäkterna har blivit en bråkdel av det belopp regeringen räknade med och när det gäller miljöpåverkan har skatten snarare varit kontraproduktiv. Det visar en ny rapport från IKEM - Innovations- och kemiindustrierna i Sverige.

- Skatten på plastbärkassar borde aldrig ha införts. Den gör ingen skillnad på kassar av återvunnen, biobaserad eller fossil råvara. Tyvärr har skatten satt käppar i hjulet för näringslivets arbete för en mer cirkulär ekonomi för plasten. Det är dags att slopa skatten. Vi vill i stället se en politik som möjliggör teknisk utveckling och återvinning av all plast, säger Jonas Hagelqvist, VD för IKEM.

När skatten infördes minskade försäljningen kraftigt av svenska plastbärkassar - som var ledande när det gäller andelen återvunnen råvara. Plastbärkassen som fyllde två funktioner har ersatts med två olika produkter. Nu köps en papperskasse för att bära hem varorna i och en avfallspåse på rulle för avfallet. Dessutom är avfallspåsarna i högre grad importerade och av fossil råvara. De skatteintäkter om 2,1 miljarder som regeringen räknat med blev bara 200 miljoner kronor.

I rapporten kommer några olika röster till tals, bland annat Lars Lundin från Trioworld, en av Nordens största tillverkare av plastbärkassar. Företagets försäljning på den svenska marknaden minskade med 90 procent och en dryg tredjedel av personalen fick sägas upp. Nationalekonomen Runar Brännlund menar att analysen av skattens miljökonsekvenser brustit, vilket på sikt kan undergräva legitimiteten för ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken.

Läs hela rapporten här.