Strax innan julhelgen publicerade regeringen Sveriges första nationella handlingsplan mot korruption. Handlingsplanen syftar till att ge stöd åt myndigheter och andra aktörer inom den offentliga förvaltningen i arbetet mot korruption. Den innehåller stöd för att förebygga och upptäcka korruption, men ger också en samlad bild över de mål och rekommendationer som redan finns på området.
Med anledning av den internationella antikorruptionsdagen den 9 december 2020 samordnade IMM tillsammans med Transparency International Sverige för andra året i rad ett webbinarium med fokus på kopplingen mellan korruption och hållbarhet. Webbinariet innehöll även en diskussion om nationella handlingsplaner mot korruption med en internationell utblick mot Storbritannien.
Korruption involverar både kvinnor och män, men det finns vissa skillnader. Kvinnor möts oftare av korruption inom hälsosektorn och utbildning. Män är oftare involverade i olika typer av vänskapskorruption. Samtidigt tycks jämställdhet och antikorruption gynna varandra. Det framgår av en rapport som UNODC nyligen publicerat.
Under 2019 startade regeringen en utredning kring ett svenskt deltagande i den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Idag har Eppo-utredningen överlämnat sitt betänkande som bland annat föreslår införandet av en ny lagstiftning.
För ett år sedan inledde regeringen arbetet med att ta fram Sveriges första nationella handlingsplan mot korruption. Ett arbete som nu börjar nå sitt slutskede. Med handlingsplanen som grund vill regeringen främja ett mer samordnat och strukturerat antikorruptionsarbete i offentlig sektor. Statskontoret får nu i uppdrag av regeringen att se till att handlingsplanen får genomslag på myndigheterna.
Välfärdsbrott och kopplingen till organiserad brottslighet har den senaste tiden varit en omdiskuterad fråga. För att möta denna utmaning och diskutera möjliga vägar framåt verkar nu aktörer från branschorganisationer och det offentliga tillsammans för att hindra välfärdsbrottsligheten. I ett första steg har ett rundabordssamtal anordnats för att föra diskussionen framåt.
I samband med Internationella antikorruptionsdagen publiceras ett nytt verktyg för att diskutera korruptionens negativa inverkan på möjligheten att uppnå målen i FN:s Agenda 2030. Dilemman med tillhörande diskussionsfrågor är utvecklade av forskarna Lin Lerpold, Handelshögskolan, och Tomas Brytting, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, med stöd från Internationella Handelskammaren (ICC) samt Institutet
I juni 2020 presenterade "utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet” ett nytt förslag på en ny lag om ökad trygghet för visselblåsare. Lagen ska gälla för såväl privat som offentlig sektor. För att ge svar på de vanligaste frågorna publicerar Institutet Mot Mutor (IMM) idag en översikt av det nya lagförslaget.
Arbetet mot korruption är delvis en fråga om regelefterlevnad, men framförallt en fråga om etik och vilken aktör man vill vara. Antikorruption är dessutom en förutsättning för sunda och etiska affärer. Det skriver Institutet Mot Mutors (IMM) generalsekreterare Natali Engstam Phalén i en gästkrönika i tidningen Advokaten.
Hayaat Ibrahim har utsetts till tf generalsekreterare under Natali Engstam Phaléns föräldraledighet med start den 26 oktober 2020.
Institutet Mot Mutor (IMM) lanserade nyligen den uppdaterade självregleringen Kod mot korruption i näringslivet, även kallad Näringslivskoden. Koden är utökad i samtliga avsnitt och innehåller också flera tips och verktyg. För att ge läsaren en översikt av avsnitten publicerar nu IMM fyra filmer om uppdateringarna i koden.
IMM publicerar idag fyra filmer som är framtagna för att enkelt ge en öv
Institutet Mot Mutor (IMM) har publicerat tre kortfilmer för att upplysa om korruption och de negativa effekter den har på samhället. De tre filmerna belyser tre olika teman: vad en muta är, vad korruption innebär samt kostnaderna för korruption.