Ljus arbetsmarknad för ingenjörer

Ingenjörer och tekniker inom bygg- och anläggningsbranschen är vinnare på den svenska arbetsmarknaden. Nu ökar också efterfrågan på maskiningenjörer och maskintekniker, även om de regionala skillnaderna är stora. Läs Ingenjörsamfundets kartläggning av tolv yrkesgrupper inom teknik och naturvetenskap våren 2011.

Arbetsmarknaden för byggnadsingenjörer, byggnadstekniker och VVS-ingenjörer är glödhet i stora delar av Sverige. Det allra bästa läget har VVS-ingenjörer i Skåne. Byggnadsingenjörer och byggnadstekniker i Västra Götaland inklusive Halland kan också välja och vraka mellan jobben.

Det är nästan lika lätt för maskiningenjörer, maskintekniker och GIS-ingenjörer att hitta jobb. Även för elingenjörer och eltekniker finns det fler lediga jobb än utbildade.

Topplistan: 5 bästa ingenjörsyrken i Sverige, april 2011
Skala 1-5: 1 = påtagligt överskott av arbetssökande 5 = påtaglig brist på arbetssökande. Källa: Arbetsförmedlingen
1. VVS-ingenjör 3,93 (+0,22)
2. Byggnadsingenjör/byggnadstekniker 3,89 (+0,32)
3. Maskiningenjör/maskintekniker 3,43 (+0,26)
4. GIS-ingenjör 3,41 (+0,08)
5. Elingenjör/eltekniker 3,32 (+0,05)
(Jämfört med oktober 2010)

Den enda yrkesgruppen som backat i Ingenjörsamfundets kartläggning under det senaste halvåret är laboratorieingenjörer. Det är en marginell minskning. Efterfrågan är nästan lika stor som tillgången på laboratorieingenjörer över hela Sverige.

Uppåt för maskiningenjörer
Då är det mer intressant att studera de regionala skillnaderna för maskiningenjörer och maskintekniker, en yrkesgrupp som är på uppåtgående. Söker du jobb i Uppsala och Västmanland är konkurrensen liten om jobben. Medan i Västra Götaland och Halland är konkurrensen betydligt större.

Regionala skillnader inom IT och telekom
Även för ingenjörer och tekniker inom IT- och telekombranschen finns regionala skillnader. Störst chans att få jobb har man i Uppsala och Västmanland och svårast är det i Skåne. Där ska man hellre vara kemiingenjör/-tekniker eller laboratorieingenjör, om man inte jobbar inom bygg och anläggning förstås.

Efterfrågan på elingenjörer har sjunkit
Det största tappet på arbetsmarknaden sedan maj 2009 har elingenjörer och eltekniker gjort. Det är en kännbar tillbakagång, men trots allt är efterfrågan fortfarande större än tillgången på arbetskraft.

Förlorarna efter lågkonjunkturen
I fem yrkesgrupper inom teknik och naturvetenskap har efterfrågan krympt mellan åren 2009 och 2011.
1. Elingenjörer/eltekniker -0,40
2. Maskiningenjör/maskintekniker -0,19
3. Lantmätare -0,17
4. Ingenjörer och tekniker inom IT- och telekom -0,15
5. Arkitekter -0,13
Källa: Arbetsförmedlingen

Sammantaget kan man säga att tekniska och naturvetenskapliga yrken under lågkonjunkturen till stor del har varit förskonade från hög arbetslöshet och nu stiger andelen sysselsatta totalt i Sverige. Enligt Konjunkturinstitutet kommer vi om två år att ha den högsta sysselsättningen på 20 år. Är du eller studerar du till ingenjör har du således en stark arbetsmarknad med goda möjligheter. Att vara ingenjör är både ett yrke idag och för framtiden.

Läs hela kartläggningen inklusive illustrationer och diagram

Ta del av och följ debatten på Teknikdebatt.se