Även regeringen vet att säkerhetssituationen försämrats i Afghanistan!

Nu har Sveriges regering och riksdag sällat sig till dem som vet att säkerhetssituationen i Afghanistan förvärrats det senaste året. Tidigare har bland annat FN, Rädda barnen och forskarsamhället konstaterat detta.

Det tycks bara vara Migrationsverket och en del invandrarfientliga som fortfarande förnekar detta faktum. För några veckor sedan sade en representant för Migrationsverkets säkerhetsavdelning att läget inte förändrats under de senaste fyra åren. Den 19 november ska 48 personer utvisas till Afghanistan, trots att landets flyktingminister ber oss låta bli.

Nedanstående är ur en proposition som regeringen (den vi inte har) lagt fram för riksdagen. Det betyder att riksdagen är lika underrättad. 

Så här skriver Sanna Vestin, FARR:

Här följer en beskrivning av det land dit Sverige i morgon vill genomföra den största grupputvisningen på länge. 

"Regeringen beräknas i dagsläget kontrollera knappt hälften av landets territorium (...) tortyr och våldsbrott förekommer i stor skala i hela landet." Vem som står bakom beskrivningen? Gissa själva - facit längst ner.

"Trots fredsansträngningarna har den väpnade konflikten förvärrats i omfattning och intensitet det senaste året och utgör det största hindret för Afghanistans utveckling. Säkerhetssituationen skiljer sig åt mellan olika delar av landet. Civila boende i provinserna Kabul, Nangahar, Faryab, Helmand och Kandahar påverkades enligt FN mest av konflikten. 

FN rapporterar om 5 122 civila offer under första halvåret 2018, varav 1 692 döda (157 kvinnor, 1 172 män och 363 barn). Antalet attacker mot internationella organisationer och biståndsarbetare är fortsatt högt. En sektor som särskilt drabbats är hälso- och sjukvården.

De afghanska säkerhetsstyrkorna ansvarar fullt ut för säkerheten i landet sedan december 2014. Regeringen beräknas i dagsläget kontrollera knappt hälften av landets territorium. Det väpnade motståndet, i första hand talibanerna, har genomfört offensiva väpnade operationer i flera delar av landet. Talibanerna lyckades exempelvis inta och hålla provinshuvudstaden Ghazni under tre dagar. Daesh har visst fotfäste i landet, främst i Nangahar- och Faryab-provinserna, och fortsätter att utföra självmordsattacker, särskilt mot shiamuslimska mål. 

Respekten för mänskliga rättigheter är mycket bristfällig. Kvinnor och flickor har en marginaliserad roll och utsätts för hot och våld. Kvinnors deltagande i Afghanistans sociala, ekonomiska och politiska samhällsliv är begränsad även om framsteg gjorts. Rättssäkerheten är svag och tortyr och våldsbrott förekommer i stor skala i hela landet. 

Den humanitära situationen i Afghanistan har försämrats under det senaste året. Konflikten förblir den främsta anledningen men Afghanistan har också drabbats av en omfattande torka i 20 av landets 34 provinser. FN:s humanitära kontor (OCHA) och FN:s flyktingkommissariat (UNHCR) uppgav i september 2018 att omkring 4,2 miljoner människor är i behov av akut humanitär hjälp. Möjligheten för de humanitära aktörerna att nå ut till de behövande begränsas av säkerhetsläget, bristande infrastruktur och hot mot de humanitära aktörerna. UNHCR rapporterade i december 2017 att det finns över 1,8 miljoner internflyktingar i Afghanistan till följd av konflikten. Antalet internflyktingar i Afghanistan fortsätter att öka på grund av konflikten, torkan och det stora antalet återvändande från framför allt Iran och Pakistan."

Författare: Sveriges regering, i propositionen 18 oktober med förslag om att skicka svensk militär till Afghanistan.

Läs mer på regeringens hemsida. 

Media äger rätt att återge denna text med angivande av källa.