Gå direkt till innehåll
Barnfamiljernas marsch 30 juli: Vad väntar dem i Afghanistan?

Pressmeddelande -

Barnfamiljernas marsch 30 juli: Vad väntar dem i Afghanistan?

I dag 30 juli manifesterar barnfamiljerna #Livutangränser återigen på Mynttorget. Klockan 16:30 är det samling på Norra Bantorget. Kl 17.00 avgår tåget till Mynttorget och kl 20:00 går marschen tillbaka till Norra Bantorget. De stöds bland annat av #femövertolv i Östersund och #vita scarfen i Göteborg.

Liv utan gränser kräver:
- att tolkningen av Barnkonventionen i Sverige omfattar även afghanska barn
- att politikerna hittar en lösning så att alla barnfamiljer från Afghanistan får stanna
- att Sverige slutar utvisa kvinnor som utsatts för hedersbrott

Om de utvisas - hur blir deras liv?

Familjerna kommer att räknas som internflyktingar i sitt eget land. Få av dem har någon hemby dit de kan resa, ofta på grund av våldet hemmavid. Många föräldrar är uppvuxna i Iran, deras egna familjer kan vara splittrade eller även de internflyktingar. Ibland är det släkten som utgör det största hotet.

Ur en rapport från UNHCR hämtar jag följande om flyktingbarns situation i Afghanistan.

De senaste åren har många miljoner afghaner, som bott i Iran eller Pakistan i 30-40 år, tvingats tillbaka till Afghanistan. 

För många afghanska flyktingar är livet efter återvändandet mycket hårt. Ofta kan de inte återvända till hembyn. Där möts de av dåliga eller obefintliga försörjningsmöjligheter, kvarstående konflikter om mark och egendom, dålig säkerhet, svag infrastruktur och begränsad social service. 

I stället samlas de, tillsammans med internflyktingar som flytt undan våld och naturkatastrofer i Afghanistan, i stora flyktingläger utanför de större städerna. Många flyktingar har fått bryta upp och flytta många gånger. Flyktinglägren underhålls helt och hållet av internationella välgörenhetsorganisationer som samordnas av UNHCR. Det har rapporterats brist på mat och rent vatten. Andra söker sig till städer där det kan vara lättare att få jobb men närheten till våldsdåd ökar. 

För flyktingar som bott länge utanför Afghanistan är det svårt att få legala papper. För att få id-kort eller taskira måste återvändare kännas igen av minst tre personer inklusive någon äldre från hans eller hennes egen by. Det är ännu svårare för barn, speciellt flickor, då de kulturellt sett är mycket mindre lika lokalbefolkningen. Har man inte id-handlingar blir det svårare att gå i skola. 

Kvinnor som ska försöka klara hushållet i en ny omgivning mår ofta psykiskt dåligt. Situationen leder till spänningar i familjen med ökad risk för våld. Så här säger en kvinna som deporterades till Afghanistan våren 2017: "Jag var och är en främling som vilken utlänning som helst skulle vara i detta land. Sedan vi kom hit är jag alltför rädd att gå ut eller att låta mina barn gå ut. Vi är i någon slags husarrest."

Över 20 procent av barnen i flyktingläger går inte i skolan. Skolvägen kan vara mycket lång. Barnen mobbas av klasskamrater och lärare för att de är fattiga, smutsiga, luktar illa och kommer från ett läger. Flickorna riskerar våld. 

En tredjedel av flyktingarna hoppade över ett mål mat varje dag. Lika många saknade tillgång till hälsovård. Att gifta bort flickorna tidigt och att låta pojkarna arbeta är två sätt att förbättra familjens ekonomi.

Rädda barnens rapport oktober 2018 visar att det inte finns någon långsiktig planering för deporterade barn. Den europeiska myndighetens ansvar upphör när barnen stiger ner på afghansk jord. Barnen får mycket lite stöd och få får möjlighet att gå i skolan. Flera av de intervjuade barnen hade blivit utsatta för försök att rekrytera dem till väpnade grupper eller att utföra våldsdåd. De berättade om diskriminering, osäkerhet och sorg. Barnen blir traumatiserade av de explosioner och skjutningar som händer omkring dem. Även i områden som de europeiska myndigheterna anser tillräckligt säkra för internflykt försämras säkerheten. 

LÄS MER

Child Notice Afghanistan UNHCR 2018

Ny rapport från Rädda barnen: Stora risker för barn och unga som återvänder till Afghanistan Rädda Barnen 16.10.2018

Är det barnens bästa att utvisas till Afghanistan? Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! 18.7.2019

Barnen Länksamling, Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!  

Media äger rätt att återge texten. Bilder och filmsekvenser finns att hämta på facebook: #livutangränser och Stötta barnfamiljerna på Norra Bantorget!  

Ämnen

Kategorier


Hemsidan Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar!  
Facebookgruppen Stoppa utvisningarna av afghanska ungdomar! med över 21 000 medlemmar 
Föreningen Stöttepelaren - stöd till ensamkommande barn och unga 
Konferensen How safe is Afghanistan?

Kontaktpersoner 
Ingrid Eckerman  ingrid at eckerman.nu 070 55 73 193
Karin Fridell Anter  karinfa at explicator.se  070 769 40 17 

Ali Zardadi  (ungdomsrepresentant)  alizardadi2 at gmail.com  073 757 92 49

Kontakter

Ingrid Eckerman

Ingrid Eckerman

Presskontakt Grundare av nätverket Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Owner +46 70 557 31 93 Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Relaterat innehåll

Barnen har lärt sig om mänskliga rättigheter.

Är det barnens bästa att skickas till Afghanistan?

På Norra Bantorget demonstrerar ett 60-tal barn med sina föräldrar. Migrationsverket menar att de kan resa till Afghanistan, ett land där många av föräldrarna aldrig varit. Migrationsverket får inte fatta beslut som strider mot de konventioner som Sverige skrivit under. Hur stämmer detta med barnkonventionen?

UD om mänskliga rättigheter i Afghanistan

UD om mänskliga rättigheter i Afghanistan

Den rapport som UD sammanställt innehåller inget nytt men är klar, tydlig, skriven på lagom lätt svenska för att regering och rikskdagsledamöter ska kunna läsa den.

Barnfamiljernas situation.

Senaste FN-rapporten: Civila och kvinnor drabbas av striderna

Visserligen minskade antalet döda och skadade under första halvåret 2019, framför allt bland stridande parter. Men det är fler civila som skadas och dör i flygattacker från regeringsstyrkor och amerikanska styrkor. Kvinnor och barn är särskilt utsatta för våld.

Antalet dödade i Afghanistan 1989 – 2018. Uppsala Conflict Data Program (UCDP)

Säkerheten i Afghanistan augusti 2019

Enligt UNAMA, United Nations Assistance Mission in Afghanistan, var antalet döda och skadade under första halvåret 2019 knappt 4000, färre än på många år. Samtidigt tycks USA och talibanerna komma fram till en överenskommelse som är första steget på väg till vapenvila. Detta borde vara något att glädja sig åt. Men hur ska vi tolka det? Hur kan risken för storskaligt inbördeskrig förebyggas?

Barnfamiljerna demonstrerar på Mynttorget sommaren 2019.

5 400 barn med 3 000 föräldrar lever i limbo - behöver stöd från civilsamhället

De flesta barnfamiljer med afghansk bakgrund får avslag på sin asylansökan. Migrationsverket anser att delar av Afghanistan är tillräckligt säkert för att sända dem dit. Afghanska myndigheter tar inte emot dem, de tycker att hela Afghanistan är för farlig. I Sverige får de inte arbeta, får mycket lite pengar.

Till riksdagen: Massdeportering på Ashura, islams heliga dag

Till riksdagen: Massdeportering på Ashura, islams heliga dag

Den 10 september, samma dag som riksdagen öppnar, ska 80 personer sättas på planet för att mot sin vilja deporteras till Afghanistan. Detta är också Ashura, en sorgehögtid för shiamuslimer då man inte får resa. Risken för våldsdåd mot shiamuslimer i Afghanistan är extra stor denna dag.

Är Afghanstan säkert 2020?

Är Afghanstan säkert 2020?

Situationen i Afghanistan förvärras. Talibanerna har ökat sin aktivitet samtidigt som corona sprider sig och livsmedelsbristen ökar. USA drar tillbaka sina trupper, men freden tycks långt bort.

Maryam Hosseini lyssnar till Stefan Löfven i Visby.

Svensk-afghansk barnfamilj flyr till Tyskland

Maryam Hosseini, tillsammans med sin man och sina tre barn, har flytt Sverige. Familjen är nu på ett boende i Brandenburg, Tyskland. De vet att det är lättare att få uppehållstillstånd i Frankrike, men att bo i tält är det sista alternativet. ​
Så här skriver Maryam:
"Jag kom till Sverige med mina tre barn och min man med en ryggsäck för fyra och halva år sedan. Fullt av glädje och hopp, hit

Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Stop deportations to Afghanistan!

År 2016 instiftades en ny asyllag som gällde retroaktivt från 25 november 2015 i syfte att göra så många flyktingar som möjligt utvisningsbara. Detta drabbade de afghanska flyktingarna, varav många var ensamkommande barn och ungdomar, hårt. Stoppa utvisningarna till Afghanistan! med 26 000 medlemmar är ett nätverk av svenska stödpersoner och afghanska flyktingar.