Talibanerna har sedan övertagandet av Afghanistan i augusti 2021 kommit med många utfästelser som inte införlivats. Trots detta tror Migrationsverket och migrationsdomstolen på deras löfte att skydda hazarerna från t.ex. IS-K. Verkligheten visar att de inte vill eller kan.
Rahat berättar hur han känner det när han fått domstolens avslag på andra asylansökan.
En stöttepelaren, flyktingstödjare, uttrycker sin vrede mot systemet med att utvisa flyktingar.
Representanter för nätverket Håll ihop Sverige fick efter många påstötningar ett möte med migrationsministerns statssekreterare. Man efterlyste en human lösning för alla ensamkommande afghanska ungdomar.
Utrikesminister Ann Linde är bestört över förföljelsen av hazarer i Afghanistan. Migrationsverket anser att landet är tillräckligt säkert för att utvisa många till. Man bortser bland annat från den ökade aktiviteten från IS Khorasan (IS-K).
En volontär berättar om samtal hon under en vecka haft med 2015 års flyktingar som nu befinner sig i Sverige, Tyskland, Frankrike, Turkiet, Afghanistan, Iran, USA och försöker ta sig tillbaka till Sverige. Tänk om de fått stanna från början!
Narkotikapolisen Lennart Karlsson har i DN beskrivit utsattheten för asylsökande barn och ungdomar. Här visar vi på hur den retroaktivt verkande asyllagen 2016 har slagit på de ensamkommande ungdomarna från 2015.
I talibanernas Afghanistan räcker det med misstankar om att någon inte omfattar islam för att döma denna till döden. Kristna är särskilt utsatta.
Stoppet för utvisningar till Afghanistan är upphävt. Enligt rapporter från EU:s asylråd EUAA (tidigare EASO) är ateister extra utsatta och kan ha skyddsskäl. De som ses som ateister eller avfällingar från från ”den rätta tron” riskerar förföljelse. Trots det ger Migrationsverket avslag på asylansökningar för ateism.
Civilsamhällets erfarenheter från myndigheternas hantering av flyktingarna från 2015 är inte positiva. Förhoppningsvis får dessa erfarenheter utgöra en grund för ett annat sätt att ta emot de nya flyktingarna 2022.
I dagens situation, då vi förväntar oss stora flyktingströmmar från Ukraina, måste Migrationsverket avlastas genom att de flyktingar vi redan har i Sverige får sina uppehållstillstånd. Processerna med ansökningar och överklaganden från framför allt de afghanska flyktingarna tar stora resurser, och handläggningstiderna blir längre för alla.
En flicka i Afghanistan jämför sin situation med flickornas i Ukraina. Smärtan är densamma för dem som bor i Ukraina och i Afghanistan.
Sedan talibanerna tog över Afghanistan är det farligare än någonsin att vara homosexuell eller annan hbtqi-person. Personliga kontakter och internationella rapporter vittnar om detta. Trots det har Migrationsverket inte gett uppehållstillstånd till hbtqi-personer med afghansk bakgrund.
Två viktiga böcker om Sveriges handhavande av flyktingarna från 2015, med material från civilsamhället och forskarsamhället, gavs ut 2021. Varför är det så tyst i media om dessa böcker?
Regeringen har, i återrapporteringen till FN:s kommitté för barnets rättigheter, lämnat en rapport där det anges vilka åtgärder som regeringen vidtagit gentemot Migrationsverket. Däremot finns ingenting om uppföljning och resultat av åtgärderna. Birgitta Göransson anser att Sverige bryter mot barnkonventionen.
Sveriges hantering av hbtqi-personer som söker asyl är under all kritik. Trots risk för förföljelse får hbtqi-personer ofta avslag och utvisas på felaktiga grunder. Det behövs en oberoende utredning!
Föredrag från boksläppen av Den onödiga flyktingkrisen finns nu inspelade och kan lyssnas till - eller läsas.
Har Migrationsverket återtagit sin hårda linje att göra så många flyktingar som möjligt utvisningsbara, för att uppfylla politikers önskemål? Förhandlar EU och/eller Sverige med talibanerna om ett nytt återvändaravtal?
En ny doktorsavhandling bekräftar att asylsökande och flyktingar behöver få bättre psykiatriskt och socialt stöd. Behovet visas även i boken Den onödiga flyktingkrisen - rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 - 2021.
Omfattande rättsosäkerheten i skattemål har uppmärksammats i två artiklar i tidningen Näringslivet. Enligt två av författarna i Den onödiga flyktingkrisen är det samma rättsosäkerhet som konstaterats äga rum i asylmål.