Så kan transportsektorn nå klimatmålen – “konkurrenter måste börja samarbeta”

År 2030 ska Sveriges transportsektor ha minskat sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med 2010. För att det ska bli möjligt måste transportköpare och transportörer samverka i större utsträckning än idag. Det menar logistikföretaget InQuire som bland annat vill se fler koordinerade transportnätverk.

– Ska vi lyckas nå målen behöver konkurrenter börja samarbeta och samköra sina leveranser. Det kommer att leda till större hållbarhetseffekt snabbare jämfört med vad man skulle kunna åstadkomma som enskild aktör, säger Björn Paulsson, ägare InQuire.

I mitten av december förra året arrangerades klimatmötet COP28 i Dubai som har beskrivits som det viktigaste sedan Parisavtalet 2015. Det historiska avtalet som skrevs under innebär att världens länder uppmanas att ställa om från fossila bränslen till förnybara energikällor och ökad energieffektivitet. Omställningen ska leda till noll nettoutsläpp av växthusgaser till 2050, men för Sveriges Transportsektor är målet att redan till 2030 minska sin klimatpåverkan med 70 procent jämfört med 2010 – enligt många i branschen ett högt men nåbart mål.

Det har de senaste åren skett förändringar, men för att lyckas nå målen menar Björn Paulsson att det kommer att krävas mer drastiska åtgärder framöver – särskilt efter att reduktionsplikten sänktes vid årsskiftet.
– Vi kommer se en ökning av fossila drivmedel och kommer därför att behöva fokusera ännu hårdare på transporteffektivitet. Fyllnadsgraden av europeiska transportflöden mäts endast upp till 60 procent och fossildrivna fordon körs fortfarande i skytteltrafik till transportköpare som önskar snabba leveranser till minsta möjliga kostnad. Här måste transportköpare, framför allt inom offentlig sektor, ta sitt ansvar och kräva gröna fraktalternativ i allt högre utsträckning, säger Björn Paulsson.

Samverkan i alla led
För att transport- och logistikbranschen ska kunna nå klimatmålet krävs, enligt InQuire, ett ökat samarbete. Något som klimatdebattören Mattias Goldmann, från 2030-sekretariatet, håller med om:
– Många inom transportbranschen arbetar i silos utan något som helst samarbete aktörer emellan. Dessutom är det många transportköpare som använder föråldrade affärsmodeller som gör det svårare för konsumenter att göra klimatsmarta val. Så länge det finns möjlighet att välja fri frakt och fri retur med en uppsjö av fraktalternativ – då kommer det att fortsätta köras bomullsrondeller hem till folk klockan 22 på kvällen och den nedåtgående spiralen blir allt djupare. Det är inte hållbart och det krävs branschöverenskommelser eller politiska beslut för att stävja detta, säger Mattias Goldmann.

Fler samarbetsvilliga konkurrenter
InQuires förslag är fler neutrala logistiksamordnare som utvecklar och driver komplexa transportflöden med hållbara leveranslösningar. I tillägg menar företaget att om fler transportköpare applicerar moderna affärsmodeller som kan kapa icke-värdeskapande mellanled, kommer kravställare och utförare föras närmare varandra – som i förlängningen skapar förutsättningar för branschaktörer att samarbeta i stället för att arbeta mot varandra.
– Vårt förslag med koordinerade nätverk där konkurrenter samarbetar och samkör sina leveranser kommer att leda till större hållbarhetseffekt snabbare, jämfört med vad man skulle kunna åstadkomma som enskild aktör. Transportköpare och transportörer behöver välja nya vägar för samarbete och på det sättet lyckas nå klimatmålen tillsammans, avslutar Björn Paulsson.

Vill du samköra leveranser med kollegor och snabbare reducera klimatpåverkan så kontakta InQuire på https://inquire.se/

2030-sekretariatet är Sveriges nationella sekretariat för att nå transportsektorns klimatmål, 70% minskning till år 2030 jämfört med år 2010. InQuire tillsammans med över 60 stolta partners föreslår konkreta åtgärder inom Bilen, Bränslet och Beteendet och utvärderar kontinuerligt arbetet med över 40 indikatorer. 2030-sekretariatet drivs utan vinstintresse och läggs ner när målet är uppnått. Följ arbete på https://www.2030sekretariatet