Geoengineering är ett samlingsnamn för tekniker att storskaligt manipulera klimatet för att få ned jordens medeltemperatur. De kontroversiella idéerna debatteras nu allt mer flitigt. Ett förslag är att sprida sulfatpartiklar i stratosfären för att hindra viss solinstrålning. Men är det här seriösa alternativ, eller är blotta tanken farlig? Vi ställer frågan till filosofen H. Orri Stefánsson.
På den nya sakprosafestivalen SAKLI(G)T – arrangerad av konsthallen Rikstolvan på Österlen i samarbete med Institutet för framtidsstudier med stöd av Svenska Akademien – står dokumentärlitteraturens unika kraft, problem och nya utmaningar i fokus under två dagar med hjälp av en bred uppställning aktuella forskare och fackboksförfattare.
På Institutet för framtidsstudier intresserar sig flera forskare för utvecklingen av artificiell intelligens (AI) i termer av dess påverkan på våra liv och våra samhällen. Hur mottagliga är vi för användningen av olika sätt att använda AI? Hur påverkas våra olika roller av den nya teknologin - arbetstagare, trafikant, patient osv.? Välkomna att kontakta oss!
Den 13 juni besöker filosofen William MacAskill Stockholm för att diskutera sin bok "Vad framtiden förtjänar". I boken presenterar han longtermismen och dess idé om vår skyldighet att ta hänsyn till hur livet på jorden kommer att bli i det långa perspektivet. MacAskill är en av initiativtagarna till rörelsen Effektiv altruism.
Mänsklig aktivitet har ofta negativ påverkan på jordens ekosystem. Men är människan ändå i det långa loppet ekosystemens och hela biosfärens bästa – faktiskt enda – hopp? Det menar forskarna Karim Jebari och Anders Sandberg.
Vi befinner oss i ett skede i mänsklighetens historia där vi automatiserar och lämnar över vår viktigaste tillgång till maskiner: vår intelligens. Vad kan gå fel? Välkommen till ett seminarium med Olle Häggström, om fältet som har blivit känt som "AI-alignment" - att se till att AI har mål och värderingar som ligger i linje med mänsklig etik och mänsklig välfärd.
Nu släpper vi rapporten "De virala experterna. Legitimitetsbaser på sociala medier i början av covid-19-pandemin", om hur innehåll som fick stor spridning på sociala medier skrevs av personer som inte tidigare var kända av vare sig allmänhet eller beslutsfattare, men med sin spridning kunde få betydelse för hur pandemin uppfattades av människor i Sverige.
Den 12 mars är det världspremiär för fullängdsversionen av Staffan Juléns dokumentär "Kärlek på svenska", samt boksläpp för antologin "Jakten på det autentiska". Tillsammans utgör de avslutningen av forskningsprojektet "Den värsta lögnen är den dokumentära". Premiären följs av fyra tillfällen där begreppet autenticitet undersöks med hjälp av film och samtal på Kulturhuset Stadsteatern, Stockholm.
Hur är läget just nu i Nato-förhandlingarna mellan Sverige, Finland och Turkiet? Vad kan Sverige göra för att Turkiet ska godkänna Sverige som medlem? Missa inte forskarseminariet den 8 mars med Paul Levin, docent i internationella relationer och föreståndare för Institutet för Turkietstudier vid Stockholms universitet. Mer information och anmälan via länken. Seminariet hålls på engelska.
"How Economics Can Save the World" - välkommen till ett samtal om en helt nyutgiven bok om hur vi kan använda kunskaper från ekonomin till att göra världen till en lyckligare, mer rättvis och hållbar plats. Deltar gör författaren Erik Angner, samt Anna Ekström, Tore Ellingsen och Gustaf Arrhenius.
Hur vi ska känna inför klimatförändringarna debatteras i offentligheten. I en nyligen prisad artikel analyserar forskare vid Institutet för framtidsstudier olika klimatkänslors lämplighet.
Världens ökande befolkning beskrivs allt oftare som ett problem som hotar vår överlevnad, något debatten om "barnskam" är ett exempel på. Men är det sant? Onsdag 5 oktober berättar forskaren Emily Klancher Merchant om hur den här bilden kom till, om hur den tjänat fossilindustrins intressen och använts i rashygieniskt syfte för att kontrollera befolkningar i fattiga länder.