Ny rapport: Etiken på undantag i styrdokument om vård och pandemiberedskap

Enligt svensk lag ska all offentligt finansierad vård ges efter behov, på lika villkor och med respekt för varje människas värdighet – men en ny studie visar på etiska brister i policydokument som styrt hälso- och sjukvårdens beredskap före och under pandemin.

– För att minska sårbarheten och för att kunna upprätthålla lagstadgade etiska mål och värden också under en pandemi fordras en god beredskap, säger Erica Falkenström, organisationsforskare vid Institutet för framtidsstudier och författare till rapporten Svensk pandemiberedskap i organisationsetisk belysning där resultaten från studien presenteras.

Hon har undersökt policydokument avsedda att förbereda och styra aktörer i kommuner och regioner, samt i hälso- och sjukvårdens och äldreomsorgens verksamheter. Studien visar att lagstadgade etiska mål, principer och värden tenderade att tömmas på sitt etiska innehåll i dokumenten.

– Omsorgsetiska principer och förhållningssätt saknas helt i flera fall. Reflektion och etisk analys gavs över lag en mycket blygsam betydelse, säger Erica Falkenström.

I de dokument som kom före pandemin kunde etiska mål och värden lyftas fram, men var ofta abstrakt formulerade.

– Man kan säga att etiken påtalades vara viktig men att den framstod som otydlig. Hänvisning till vilka etiska principer som skulle vägleda de prioriteringar som ledningen i regioner och kommuner hade att göra, saknades också. Mottagarna av policydokumenten förväntades underförstått ha nödvändiga och tillräckliga förutsättningar att omsätta riktlinjerna i praktiken, säger Erica Falkenström.

I policydokument som kom under pandemin förekom knappt några lagstadgade etiska mål alls och potentiella värdekonflikter behandlades inte. I flera fall förekom dessutom explicita nyttomaximerande värderingar som strider mot innebörden av den lagstadgade människovärdesprincipen.

– Dessa nya policydokument avviker både från grundlagen och den prioriteringsordning som riksdagen har beslutat om som uttryckligen sätter människovärdesprincipen främst. I vissa fall reducerades och relativiserades människovärdesprincipen i relation till bristande resurser, säger Erica Falkenström.

Att etiken är svag i styrningen av vården kan vara en av orsakerna till flera uppmärksammade brister i samhällets pandemiberedskap enligt Erica Falkenström.

– Resultaten i rapporten bekräftar tidigare forskningsresultat och det finns därmed ett brett empiriskt stöd för slutsatsen att etiska mål, värden och principer negligeras och att detta tenderar att ge upphov till tragiska konsekvenser i hälso- och sjukvårdens verksamheter. Etiken behöver organiseras in i hälso- och sjukvårdssystemet, dess funktioner och processer så att etiska mål inte kan negligeras eller trängas undan av konkurrerande principer och särintressen, säger Erica Falkenström.

Läs rapporten: Svensk pandemiberedskap i organisationsetisk belysning - Empirisk analys och åtgärdsförslag för framtida pandemier

Kontakt: erica.falkenstrom@iffs.se