Den europeiska kometjägaren Rosetta är nu den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi. Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två svenska från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala.
Klockan 17:44 svensk tid lördagen den 10 juli passerar den europeiska rymdfarkosten Rosetta nära asteroiden Lutetia ute i rymden mellan Mars och Jupiter. Medan Rosettas kameror undersöker asteroidens yta ska de två svenska instrumenten ombord undersöka rymdmiljön runt den ungefär 100 kilometer stora himlakroppen.
I morgon, tisdagen den 15 juni, kl. 16.42 svensk tid, sänds de svenska satelliterna Prisma upp från Yasny i södra Ryssland. Ombord finns det nya vetenskapliga instrumentet PRIMA (PRIsma Mass Analyzer), ett samarbete mellan Institutet för rymdfysik, IRF, och Chalmers tekniska högskola. PRIMA använder revolutionerande mikromekanik för att mäta massan på partiklar i rymden.
Forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) har observerat en minimagnetosfär över en magnetisk anomali på månen genom att använda mätningar av energetiska neutrala atomer från det svenska satellitinstrumentet SARA (Sub-keV Atom Reflecting Analyzer) ombord på den indiska rymdfarkosten Chandrayaan-1.
Mars tappar hela tiden delar av sin atmosfär ut i rymden. Detta har varit känt länge men det har inte varit känt exakt hur denna förlust går till. En ny studie visar nu att tryckpulser i solvinden är en starkt bidragande orsak.
Forskare Niklas Edberg vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor har använt satellitdata för att visa att utflödet av partiklar från Mars
Onsdagen den 3 mars klockan 20:55:26 flyger den europeiska rymdsonden Mars Express förbi Mars måne Phobos på ett avstånd av endast 50 km. Ombord på rymdsonden finns det svenska
satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna. Under förbiflygningen kommer Mars Express att vara närmare Phobos än någon annan satellit varit tidigare, vilket möjliggöra unika mätningar av
Bild: http://images.irf.se/get_image.php?group=P3&imageid=116
Mars Express i bana runt Mars och röntgenteleskopet XMM i bana runt jorden.
Ljuset kring Mars är en datorsimulering av röntgenstrålning från planeten.
Den 22 november kommer röntgenteleskopet XMM i bana kring jorden att observera Mars. Samtidigt finns det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på den europei
Bild: http://images.irf.se/get_image.php?group=P3&imageid=115
ESA:s rymdsond Rosetta (teckning: ESA/AOES Medialab)
Den europeiska rymdfarkosten Rosetta passerar jorden på fredagen den 13 november 2009. Rosetta ska på nära håll undersöka en komet och till och med sätta ner en liten landare på kometens yta. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet för rymdfysik
Bild: http://images.irf.se/get_image.php?group=P3&imageid=106
Den indiska månsatelliten Chandrayaan-1 (Teckning: ISRO)
Månen skickar ut väteatomer. Denna förvånande upptäckt gjordes av Institutet för rymdfysik vid analys av mätningar från instrumentet SARA ombord på den indiska månsonden Chandrayaan-1. Det ger forskarna ett nytt sätt att studera månen och andra objekt i solsystemet som s
Jorden förlorar kontinuerligt delar av sin atmosfär, till stor del genom utflöden av joner från polarområdena. Erik Engwall vid Uppsala universitet och Institutet för rymdfysik (IRF) presenterar i sin avhandling en ny metod som gör det möjligt att mäta de utflödande jonerna. Det står därmed klart att tiotusentals ton av atmosfären går förlorade varje år från polarområdena. Avhandlingen läggs fram
Under flera år har IBM samarbetat med forskningsprogrammet Rymdens fysik vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala och med Uppsala universitet för att utveckla ett avancerat system för effektiv hantering av ofantligt stora datamängder som med hög hastighet strömmar i nätverken. Produkten, kallad System S, lanseras idag internationellt av IBM vid en webbsändning på Internet (kl 15 svensk tid den
I en ny artikel i tidskriften Science har forskare för första gången visat orsaken till ett hittills obegripligt fenomen i radiovågor i rymden. Artikelns författare, inklusive Chris Cully från Institutet för rymdfysik (IRF) i Uppsala, studerade mätningar från jordens strålningsbälten, en miljö som är full av högenergipartiklar som kan orsaka stora skador till både rymdfarkoster och människor. Men
