Den europeiska rymdorganisationen ESA har valt den svenska satelliten THOR (Turbulence Heating ObserveR) som en av tre kandidater till nästa europeiska M-klass projekt (mellanstora rymdmissioner inom ESA:s Cosmic Vision). Projektet leds av Andris Vaivads vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
I en artikel i tidskriften Science visar en internationell forskargrupp ledd från Institutet för rymdfysik i Kiruna vad som händer då en magnetosfär håller på att bildas kring kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Resultaten bygger på mätdata som samlats in av kometjägaren Rosetta.
Forskare från Österrike och Sverige presenterar i tidskriften Science en förklaring till gasmoln vid planeter kring andra stjärnor. Under de senaste åren har mer än tusen planeter kring andra stjärnor upptäckts. En del av planeterna passerar framför stjärnan. Man kan då få information om planetens atmosfär genom att observera hur den absorberar stjärnans ljus.
Institutet för rymdfysik (IRF), Uppsala universitet och Rymdstyrelsen inbjuder till Rymdvaka onsdag 12 november 13:00 - ca 20:00 i Siegbahnsalen på Ångströmlaboratoriet i Uppsala för att följa när rymdsonden Rosettas landare sätts ned på kärnan av kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko.
På söndag den 19 oktober klockan 20:27 passerar en komet nära Mars. Samtidigt finns det svenska instrumentet ASPERA-3 ombord på den europeiska satelliten Mars Express på plats vid Mars för att göra mätningar. Kometen Siding Spring kommer att passera planeten Mars på ett avstånd av endast 140 000 km, ungefär en tredjedel av avståndet från jorden till månen.
Om två kolliderande områden med plasma har samma densitet, temperatur och styrka (men olika riktning) på magnetfältet, startas symmetrisk omkoppling, en process som forskare förstår någorlunda. Men det vanliga i naturen är att två områden med plasma har olika egenskaper, till exempel när solvinden möter jordens omgivning. Daniel Graham, IRF, har nu studerat asymmetrisk magnetisk omkoppling.
Shahab Fatemi, doktorand vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna, presenterar nya rön om hur solvinden blåser kring månen. När solvinden (laddade partiklar från solen) träffar på månen kommer den i direkt kontakt med ytan eftersom månen saknar en tät atmosfär. En stor del av solvinden absorberas av månens yta, men en del reflekteras vid ytan och en del ändrar riktning p g a magnetiska fält.
År 2016 kommer den ryska rymdfarkosten Luna-glob att landa på månens yta. Ombord på landaren kommer att finnas ett litet instrument som utvecklas och byggs vid Institutet för rymdfysik (IRF) i Kiruna. Instrumentet heter XSAN (eXtra Small Analyzer for Neutrals). Om allt går som planerat kommer XSAN att vara det första instrumentet byggt i Sverige som landar på ytan av en annan himlakropp.
På fredag (22 november 2013, kl. 13:02 svensk tid) skickas de tre satelliterna i Swarm-projektet upp från Plesetsk i Ryssland. Svenska rymdfysiker från Institutet för rymdfysik, IRF, bidrar med ett instrument till samtliga satelliter. Svenskarna ska studera elektriska fält och strömmar, bland annat i områden nära norrskenet.
The sun emits light, but it also emits particle beams. A scientist at the Swedish Institute of Space Physics (IRF) in Uppsala has revealed how these beams generate radio waves. These radio waves can tell us about the outer layers of the sun and the interstellar medium without going there.
I en ny avhandling presenterar Katarina Axelsson, doktorand vid Institutet för rymdfysik i Kiruna, resultat från optiska norrskensobservationer, både markbaserade och satellitburna. Arbetet består av att utveckla metoder för att bättre förstå rymden kring vår planet genom att studera norrskenets egenskaper.
Den amerikanska rymdsonden Cassini har studerat Saturnus och dess största måne Titan i snart ett decennium. Nu har forskare vid Institutet för rymdfysik (IRF) för första gången observerat hur jonosfären, den översta, jonoserade delen av Titans atmosfär, varierar med den 11-åriga solcykeln.
