NASA:s fyra nya satelliter i formationsflygning, MMS, har nu börjat lösa gåtan med vad som egentligen händer i gränsskikten i rymden mellan kolliderande magnetfält där laddade partiklar kan accelereras till mycket höga energier. Under veckan 13-17 juni samlas drygt hundra forskare från Europa och USA i Uppsala för att diskutera de första resultaten.
Den 8 juni besöktes Rymdcampus i Kiruna av Jan Nygren, regeringens utredare för möjligheten att sända upp småsatelliter från den svenska raketbasen Esrange Space Center. Utredaren och en delegation från Regeringskansliet, Länstyrelsen i Norrbotten, Rymdstyrelsen och SSC fick information om verksamheten av företrädare för Institutet för rymdfysik, Luleå tekniska universitet och EISCAT.
Joan Stude, Institutet för rymdfysik och Umeå universitet, har i sin avhandling bidragit till utvecklingen av en ny typ av instrument för att göra mätningar i rymdplasma. Instrumentet JDC (Jovian plasma Dynamics and Composition analyzer) gör det möjligt att avbilda hur elektriskt laddade partiklar från solen och från månarna kring Jupiter växelverkar med Jupiters gigantiska magnetosfär.
Isiga himlakroppar i vårt solsystem har stora hav under deras ytor, där liv skulle kunna uppstå och frodas. Detta framgår i en ny avhandling av Jesper Lindkvist, doktorand vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet. Resultaten försvaras tisdagen den 31 maj vid Institutet för rymdfysik i Kiruna.
NASA:s fyra satelliter MMS sköts upp i bana runt jorden förra året; nu är analysen av de första resultaten klar. I en artikel i tidskriften Science som publiceras denna vecka visas de första mycket detaljerade mätningarna av gränsområdet där solvinden träffar jordens magnetfält. Institutet för rymdfysik i Uppsala har bidragit till instrumenten på MMS som mäter elektriska fält.
Den 22 februari var det 30 år sedan Sveriges första satellit, Viking, skickades upp 1986. SVT Norrbotten var med när detta firades med tårta och föredrag på Institutet för rymdfysik och Rymdcampus i Kiruna. IRF:s föreståndare Stas Barabash och professor emeritus Bengt Hultqvist intervjuades om Vikings betydelse för svensk rymdverksamhet.
Sveriges första satellit, Viking, skickades up den 22 februari 1986. På Institutet för rymdfysik i Kiruna firas 30-årsdagen med föredrag av prof. Bengt Hultqvist, som föreslog att en svensk forskningssatellit borde byggas. Viking riktade in sig på förståelse av norrskensprocesser och visade omvärlden vilken kompetens som finns inom svensk industri och forskning för deltagande i rymdprojekt.
Månens rymdmiljö är mycket mer aktiv än man tidigare trott enligt Charles Lue vid Institutet för rymdfysik och Umeå universitet. Man har länge trott att månen passivt absorberar laddade partiklar från solen, solvinden, utan att nämnvärt påverka sin omgivning, men nya rön visar att månens yta och även lokalt magnetiserade områden i månskorpan reflekterar en del av solvinden.
Saturnus måne Enceladus har stora sprickor i sitt isskal varifrån vattenånga konstant sprutar ut från det hav som döljer sig under isytan. I en ny avhandling har Mika Holmberg (Institutet för rymdfysik, IRF) undersökt den yttre delen av planeten Saturnus praktfulla ringsystem. Mätningarna visar att plasmadisken är asymmetrisk och skiftad mot solen.
Nästa vecka, den 23 september, påbörjar den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Rosetta en utflykt bort från kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. Man ska flyga ut till ett avstånd på 1500 km från kometkärnan. Det gör man för att få en mer fullständig bild av kometens atmosfär och hur den påverkas av solvinden. Ombord på Rosetta finns två mätinstrument från Institutet från rymdfysik, IRF.
IRF anser att rymdutredningen innehåller flera bra förslag. Utredaren drar slutsatsen att svensk rymdforskning är internationellt framgångsrik och poängterar vikten av kontinuitet och långsiktighet. IRF ser positivt på förslaget att Rymdstyrelsen ska utökas och få mer av ett samlande ansvar för rymdfrågor. IRF stödjer även förslaget att möjliggöra uppsändningar av småsatelliter från Esrange.
Regeringen har idag beslutat att utse Stanislav Barabash till ny föreståndare för Institutet för rymdfysik (IRF). Institutet arbetar huvudsakligen med grundforskning och högre utbildning. Stas Barabash rekryterades till IRF i början av 1990-talet och utsågs till professor vid institutet 2002. Han är en världsledande forskare för utveckling av mätinstrument för rymdmissioner.
