Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Professor Stas Barabash, IRF, tar emot COSPAR International Cooperation Medal för 2018 vid en ceremoni i Pasadena, Kalifornien, USA. Bild: Mats Holmström, IRF

    IRF-professorn Stas Barabash hedras av den internationella rymdorganisationen COSPAR

    Professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, har mottagit 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt "enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning". Den internationella kommittén för rymdforskning, COSPAR, arbetar för att på en internationell nivå främja vetenskaplig rymdforskning.

  • Ilka Engelhardt (Foto: Rick McGregor, IRF)

    Nya rön om plasma och stoft vid månen Enceladus och kometen 67P

    På måndagen den 11 juni disputerar Ilka Engelhardt, Institutet för rymdfysik (IRF) och Uppsala universitet, på en avhandling om plasma och stoft vid månen Enceladus och kometen 67P, ”Plasma and Dust around Icy Moon Enceladus and Comet 67P/Churyumov-Gerasimenko”.

  • Jorden omringas av en magnetisk bubbla, magnetosfären (blå). När den träffas av laddade partiklar från solen, solvinden, uppstår ett turbulent skikt (gult). MMS studerar dessa processer. Bild: NASA Goddard Space Flight Center/Mary Pat Hrybyk-Keith

    Ny magnetisk process upptäckt i turbulenta områden i rymden

    Med hjälp av fyra amerikanska forskningssatelliter har forskare hittat en ny magnetisk process i turbulent plasma i rymden. Magnetisk återkoppling är en viktig process som äger rum i magnetosfären. Den upplöser magnetisk energi, accelererar laddade partiklar och bidrar till s.k. rymdväder. Nu har forskare hittat magnetisk återkoppling där den aldrig setts tidigare, i turbulenta områden i rymden.

  • Saturnus (svart) med dess ringar (utifrån och in: A, B, C, D) och banan för rymdfarkosten Cassini (färgat band) mitt igenom gapet mellan innersta D-ringen och Saturnus. Färgskalan anger densiteten på den laddade gasen (Bild: Science)

    Elektrisk och kemisk koppling mellan Saturnus och dess ringar - svenskt forskningsresultat i Science

    Det svenskutvecklade mätinstrument som fanns på rymdfarkosten Cassini har gjort spännande upptäckter i planeten Saturnus atmosfär. Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor visar att det finns en stark koppling, kemiskt och elektriskt, mellan Saturnus atmosfär och dess ringar. Nu har forsknings¬resultatet publicerats i den ansedda tidskriften Science.

  • Mars atmosfär är väl skyddad från solvinden

    Mars atmosfär är väl skyddad från solvinden

    Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Detta enligt mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3 på rymdsonden Mars Express som presenteras i en avhandling av Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.

  •   Titan och dess jonosfär (eldfärgad) i skala mot jorden och dess jonosfär (cyanblå). Bild: IRF

    Föregångare till livets byggstenar i atmosfären på Saturnus måne Titan

    Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.

  • Framstående svensk rymdforskning - Institutet för rymdfysik firar 60 år i rymden

    Framstående svensk rymdforskning - Institutet för rymdfysik firar 60 år i rymden

    På fredag den 20 oktober 2017 firar Institutet för rymdfysik, IRF, 60 år av framstående rymdforskning. Institutet kom till som Kiruna geofysiska observatorium, KGO, den 2 juli 1957. Idag har IRF verksamhet i Kiruna (huvudkontor), Umeå, Uppsala och Lund. IRF har haft huvudansvar för ett fyrtiotal forskningsinstrument ombord på satelliter som har besökt flera objekt i solsystemet.

  • Mars träffas av energirika partiklar från ett utbrott på solen enligt mätningar av instrumentet ASPERA-3 ombord på satelliten Mars Express. (Bild: IRF, NASA/GSFC)

    Svenskt instrument visar att solstorm gav effekter på Mars

    En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från Institutet för rymdfysiks satellitinstrument, ASPERA-3, ombord på satelliten Mars Express. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av ASPERA-3.

  • Rymdfarkosten Cassini med ett svenskt instrument ombord (i röd cirkel) åker in i Saturnus gasmassor den 15 september (bild: NASA)

    Svenskt instrument följer med när rymdsonden Cassini åker in i Saturnus gasmassor

    Den 15 september är det dags för den sista stora finalen av vetenskapliga upptäckter med den amerikanska rymdfarkosten Cassini. Ombord finns ett instrument från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Cassini är i en bana som för den rakt igenom gapet mellan den innersta synliga ringen och planeten Saturnus. Efter 22 sådana passager låter man till slut farkosten krascha in i Saturnus gasmassor.

  • Rymdfarkosten Cassini med ett svenskt instrument ombord (i röd cirkel) ska snart åka in i Saturnus gasmassor (bild: NASA)

    Rymdfarkosten Cassini med bl.a. svenskt instrument ska åka in i Saturnus gasmassor den 15 september 2017 [NOTERA DATUM!]

    Nu är det dags för den sista stora finalen av mätningar och vetenskapliga upptäckter med rymdfarkosten Cassini vid planeten Saturnus. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor. Instrumentet, en s.k. Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.

  • Prof. em. Bengt Hultqvist framför en bild på den första svenska satelliten Viking (uppsändning 1986) som han var en av initiativtagarna till (Foto: Torbjörn Lövgren, IRF)

    Rymdforskningspionjären Bengt Hultqvist fyller 90 år

    Professor emeritus Bengt Hultqvist, som fyller 90 år den 21 augusti, har ibland kallats "rymdens Hjalmar Lundbohm" - det är till stor del hans förtjänst att rymdverksamheten i Kiruna har fått en sådan enastående utveckling. Under Bengt Hultqvists 37-åriga ledning av Institutet för rymdfysik, IRF, utvecklades rymdverksamheten i Kiruna från 6 personer 1957 till ca 450 verksamma år 1994.

Visa mer