Rymdstyrelsen beslutade nyligen att bevilja forskningsanslag till flertalet forskare och olika forskningsprojekt vid Institutet för rymdfysik, IRF. Det totala forskningsanslaget är på 20 miljoner kronor.
I 20 år har Institutet för rymdfysik, IRF, bidragit med expertis om rymdväder inom organisationen International Space Environment Service, ISES. Ansvarig forskare för Sveriges regionala varningscenter, som tillhör ISES, är Peter Wintoft vid IRF:s Lundkontor.
Nanosatelliten Munin var Institutet för rymdfysiks (IRF:s) första egna satellit, Sveriges första nanosatellit, och så vitt vi vet den minsta forskningssatellit (6 kilo) någonsin när den skickades upp den 21 november 2000.
Den unika testanläggningen IRF SpaceLab i Kiruna avser hårdvara för rymdprojekt och är tillgänglig för externa parter. Nu presenteras anläggningen i en film och på en webbsida.
Vetenskapsrådet, VR, har beslutat att ge Niklas Edberg, forskare vid IRF:s Uppsalakontor, ett forskningsanslag på 2,92 miljoner kronor för projektet “Dynamics in Titan’s ionosphere”. Anslaget sträcker sig över fyra år för en doktorand.
Nu är ballongerna och infraljudssensorerna redo för sitt uppdrag ute på rymdbasen Esrange. Väder- och vindförhållanden kontrolleras fortsatt. Ett första släppförsök av ballongerna planeras till torsdag den 20 augusti klockan 05.00. Totalt tre ytsprängningar genomförs sedan på gruvområdet i Mertainen under tidsperioden 07.00-17.00. Facebook: @irfspace Instagram: @irf_space Twitter: @IRF_Space
I augusti deltar IRF med instrumentet SONC (stratosfäriska observationer av nattlysande moln) ombord på den stora franska stratosfärballongen XENON som skickas iväg från rymdbasen Esrange utanför Kiruna. Med hjälp av tre automatiserade högupplösta kameror ska nattlysande moln observeras i stratosfären på 33 kilometers höjd.
I sommar kommer professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, Kiruna, att mottaga 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt ”enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning”.
Den 22 februari var det 30 år sedan Sveriges första satellit, Viking, skickades upp 1986. SVT Norrbotten var med när detta firades med tårta och föredrag på Institutet för rymdfysik och Rymdcampus i Kiruna. IRF:s föreståndare Stas Barabash och professor emeritus Bengt Hultqvist intervjuades om Vikings betydelse för svensk rymdverksamhet.
Den europeiska kometjägaren Rosetta är nu den rymdfarkost som nått längst bort från solen utan att ha annan källa till elektricitet än solenergi. Rosetta sändes upp 2004 och kommer fram till sitt mål, kometen Churyomov-Gerasimenko, år 2014. Ombord finns mängder av instrument för kometforskning, bland annat två svenska från Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna och Uppsala.
