Med hjälp av fyra amerikanska forskningssatelliter har forskare hittat en ny magnetisk process i turbulent plasma i rymden. Magnetisk återkoppling är en viktig process som äger rum i magnetosfären. Den upplöser magnetisk energi, accelererar laddade partiklar och bidrar till s.k. rymdväder. Nu har forskare hittat magnetisk återkoppling där den aldrig setts tidigare, i turbulenta områden i rymden.
I sommar kommer professor Stas Barabash, Institutet för rymdfysik, Kiruna, att mottaga 2018 COSPAR International Cooperation Medal för sitt ”enastående bidrag till utvecklingen av internationellt vetenskapligt samarbete inom rymdforskning”.
Det svenskutvecklade mätinstrument som fanns på rymdfarkosten Cassini har gjort spännande upptäckter i planeten Saturnus atmosfär. Jan-Erik Wahlund på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala och hans kollegor visar att det finns en stark koppling, kemiskt och elektriskt, mellan Saturnus atmosfär och dess ringar. Nu har forsknings¬resultatet publicerats i den ansedda tidskriften Science.
Trots frånvaron av en magnetisk dipol liknande jordens, är Mars atmosfär väl skyddad från solvindens effekter på jonutflödet från planeten. Detta enligt mätningar från det svenskledda partikelinstrumentet ASPERA-3 på rymdsonden Mars Express som presenteras i en avhandling av Robin Ramstad, doktorand på Institutet för rymdfysik i Kiruna och Umeå universitet.
Nya resultat om Saturnus måne Titan presenteras i den avhandling som Oleg Shebanits lägger fram vid Uppsala universitet på fredag, den 3 november. Med hjälp av mätningar från ett instrument utvecklat vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala har han studerat den övre, laddade delen av Titans atmosfär, dess jonosfär.
På fredag den 20 oktober 2017 firar Institutet för rymdfysik, IRF, 60 år av framstående rymdforskning. Institutet kom till som Kiruna geofysiska observatorium, KGO, den 2 juli 1957. Idag har IRF verksamhet i Kiruna (huvudkontor), Umeå, Uppsala och Lund. IRF har haft huvudansvar för ett fyrtiotal forskningsinstrument ombord på satelliter som har besökt flera objekt i solsystemet.
En solstorm gjorde att planeten Mars träffades av energirika partiklar den 11 september 2017, visar mätningar från Institutet för rymdfysiks satellitinstrument, ASPERA-3, ombord på satelliten Mars Express. Solstormar är utbrott som slungar ut laddade partiklar från solens yta, och under tre dagar var strålningsvärdena vid planeten kraftigt förhöjda enligt mätningar av ASPERA-3.
Den 15 september är det dags för den sista stora finalen av vetenskapliga upptäckter med den amerikanska rymdfarkosten Cassini. Ombord finns ett instrument från Institutet för rymdfysik i Uppsala. Cassini är i en bana som för den rakt igenom gapet mellan den innersta synliga ringen och planeten Saturnus. Efter 22 sådana passager låter man till slut farkosten krascha in i Saturnus gasmassor.
Nu är det dags för den sista stora finalen av mätningar och vetenskapliga upptäckter med rymdfarkosten Cassini vid planeten Saturnus. Ett svenskbyggt instrument finns ombord och ska mäta in till sista sekunden i Saturnus atmosfär innan Cassini brinner upp i gasjättens molnmassor. Instrumentet, en s.k. Langmuirsond, har utvecklats vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala.
Professor emeritus Bengt Hultqvist, som fyller 90 år den 21 augusti, har ibland kallats "rymdens Hjalmar Lundbohm" - det är till stor del hans förtjänst att rymdverksamheten i Kiruna har fått en sådan enastående utveckling. Under Bengt Hultqvists 37-åriga ledning av Institutet för rymdfysik, IRF, utvecklades rymdverksamheten i Kiruna från 6 personer 1957 till ca 450 verksamma år 1994.
Perseiderna är namnet som getts till ett årligt återkommande och oftast spektakulärt fenomen på natthimlen, en meteorskur! Nu på lördag kväll är det dags igen för Perseiderna att komma och gå, toppen beräknas ske kl 19:00 den 12 augusti men skuren kommer att vara många timmar innan kl 19 och in genom hela natten. Vid ideala förhållanden beräknas i år runt 110 stjärnfall i timmen.
Den 2 juli 1957 invigdes Kiruna geofysiska observatorium, numera Institutet för rymdfysik. När den första satelliten Sputnik skickades upp 3 månader senare var rymderan ett faktum. 1968 placerades det första IRF-byggda instrumentet i bana runt jorden ombord på en europeisk satellit. Sedan dess har IRF haft huvudansvar för ett 40-tal forskningsinstrument i bana runt bl.a. Venus, Mars och Saturnus.
Nästa vecka startar en internationell konferens, ”Magnetospheres of the Outer Planets”, vid Ångströmlaboratoriet, Uppsala, arrangerad av Institutet för rymdfysik. Ett par hundra forskare från främst USA, Europa och Japan samlas för att diskutera de senaste resultaten från planetsystemets gasjättar Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.
Föreståndaren för Institutet för rymdfysik, prof. Stas Barabash, inbjuder till Raketinvigning fredagen den 12 maj 2017. Den 19 april 1967 sköts den första Centaure IIB-raketen upp från Esrange Space Center. Femtio år senare får en av dessa raketer sin hemvist på Rymdcampus i Kiruna. Raketen kommer att invigas av Professor Emeritus Bengt Hultqvist.
Länsstyrelsen i Norrbotten har beviljat 3,8 miljoner kronor till projektet SmallSatExpress. Inom projektet kommer SSC (Rymdbolaget) och Institutet för rymdfysik, IRF, att ta fram underlag för att utveckla förmågan att skicka upp små satelliter från Esrange samt undersöka tekniska krav för ett rymdlaboratorium, SpaceLab, för rymdsimuleringar i testmiljö.
Den europeiska rymdorganisationen ESA har beslutat att rymdprojektet Mars Express ska drivas vidare till år 2018. Rymdsonden Mars Express sköts upp 2003 och har varit i omloppsbana runt planeten Mars i drygt 12 år. Ombord på rymdsonden finns satellitinstrumentet ASPERA-3 från Institutet för rymdfysik i Kiruna. Instrumentet mäter flödena av joner, elektroner och neutrala atomer i rymden kring Mars.
Det finns atmosfäriska fenomen som endast uppkommer på polara breddgrader, över Arktis och Antarktis. För att studera dessa fenomen i den polara atmosfären har Institutet för rymdfysik, två olika atmosfäranläggningar. Den ena är placerade vid Esrange utanför Kiruna, den andra vid en forskningsstation på Antarktis. Radarparet används för att studera vindar, turbulens och lagerstruktur i atmosfären.
Forskare vid Institutet för rymdfysik har i en ny studie använt mätningar från NASA:s MMS (Magnetospheric MultiScale) satelliter som visar att det finns krusningar, eller ytvågor, som rör sig längs med chockvågor i rymden. Dessa krusningar kan påverka uppvärmningen av plasma och kan hjälpa till att accelerera partiklar. Studien finns publicerad i det senaste numret av Physical Review Letters.
På fredag, 30 september 2016, avslutar kometjägaren Rosetta sin färd när den landar på kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Forskarna hoppas få mätningar ner till bara några meter ovanför kometkärnan innan Rosetta tar mark och därmed avslutar sitt långa uppdrag. Nu bjuder forskarna in allmänhet och medier till en rymdvaka på Institutet för rymdfysik, IRF, i Uppsala (Ångströmlaboratoriet).
Den 30 september kommer kometjägaren Rosetta avsluta sin mission när den landar på kometen 67P Tjurjumov-Gerasimenko. Forskarna hoppas få mätningar ner till bara några meter ovanför kometkärnan innan Rosetta tar mark och därmed avslutar sitt långa uppdrag. Nu bjuder forskarna in allmänhet och medier till en rymdvaka på Ångströmlaboratoriet i Uppsala för att följa händelseförloppet.
